Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRNERÅTT OCH VÄRNEVvLIGT. 858
Då sättet, hvarpå arméen rekryteras, utöfvar betydligt infly-
tande på organisationen af landets försvarskrafter, framträda for-
merna för organisationen således äfven mycket olika hos olika folk.
Vår uppgift är icke att redogö:a för alla dessa olika organi-
sationsformer; men vi skola söka framhålla de båda ytterligheterna
som härvid framträda, och hvilka a’drig kanna med hvarandra för-
enas, enär de hvila på två hvarandra diametralt motsatta politiska
grundsatser. Dessa båda hvarandra motsatta organisationer äro:
yrkesarmé och armé hvilande på allmän värnepligt.
Med en yrkesarmé förstå vi den organisation, der icke
allenastkadrerna, utan äfven mannen iledet gjort krigstjen-
sten till ett yrke, och der han således med eller mot sis
vilja qvarhålles i tjepstea längre, än som för hans mili-
tära utbildning är nödvändigt.
Med en armé, bygd på allmän värnepligt förstå vi åter:
den organisation, der arméen under freden endast utgör
en krigsskola för den värnepligtige medborgaren, och der
denne :således ej längre qvarhålles under fanan, än som
är nödvändigt för att meddela honom en sådan militä-
risk utbildning, att han, när fäderneslandet så fordrar,
kan rätt fullgöra sina pligter som soldat.
När en stats försvar hvilar på en yrkesarmé, denna må nu
anskaffas på frivillig väg eller medelst konskription, blir det endast
ett miadre antal af den manliga befolkningen, som uttages till
krigstjenst. — Uti begreppet yrkesarmé ligger den tanken hos
de styraude, antingen att folket skall i skatt årligen erlägga en
viss summa penningar, som de styrande använda för att dermed
värfva rekryter åt arméen, eller också att folket medgifver, att en viss
årlig kontingent uttages af den manliga befolkningen. I ena eller
andra fallet, vilja de styrande klasserna icke sätta vapen i händerna
på massan af den manliga befolkningen. Genom att endast beväpna
en del, afsöndrar man denna från det öfriga folket och söker dyme-
delst förskaffa sig ett instrume it icke allenast emot yttre fiender,
utan äfven emot möjliga oroligheter inom landet.
Den allmänna värnepligten åter innebär en bestämd protest
emot nyssnämda försvarsorganisation; genom uttalandet af denna
grundsats protesterar nämligon folket i sin helhet, å ena sidan, emot
den otillräknelighet, man vill tillskrifva detsamma medelst underhål-
lande af särskildt aflönade soldater, och, å andra sidan, uttalar det
sin öfvertygelse om otillräckligheten af ett försvar, som icke är
grundadt på hela folkets deltagande deri. Den utveckling folken
numera vunnit i känsla af sina rättigheter gör det visserligen icke
mera möjligt, knappast för alla Ryssars sjelfherrskare, att såsom förr
utföra dessa kabinettskrig för enskilta dynastiska intressen, men
begreppet yrkesarmé står dock qvar såsom en lefvande påminnelse
om denna tid. .
Man må nu hysa hvilka åsigter som helst i afseende på lämp-
ligheten af det ena eller andra systemet, som af yrkesarméen, å ena,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
