Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 KONSTHISTORIA.
domliga halffranska eller nederländska modifikationen i Läbeck och
Mecklenburg, medan detaljerna väl ega intresse, men dock ej fävgsla
så som t. ex. i Linköping. Det tyckes i allmänhet vara längre
tid, sedan förf. tog Upsala domkyrka i närmare ögonsigte; eljest
skulle han ej hafva kunnat, gom å sid. 650, påstå, att vestra portalen är
«caf mera vårdadt utförande" än den norra. Vestra portalens fyrkantiga
afslutning af gafvelfältet, dess ofulländade, plumpt antydda krabbor,
dess obegripligt råa lunettbilder göra den i vår tanke betydligt un-
derlägsen den norra med dess herrliga ros, ja, till och med oaktadt
dess oskyldiga fiskblåsor, medan naturligtvis den södra och äldsta är
den ädlast och renast gotiska.
En annan portal, som utan gensägelse är ett af våra vackraste
renaissanceminnen, södra portalen å Jakobs kyrka i Stockholm,
skulle vi önskat något närmare berörd, särdeles för de intressanta
bilderna, hvilka å sid. 685 antydas genom orden <bildhuggeri, sto-
der och dylikte. Det kunde ha lönat mödan undersöka den högra
af dessa, den gamle pilgrimen, som utan tvifvel är S:t Rochus, pe-
stens helgon, och som möjligen är ett minne från den stora pest,
som 1592 i Stockholm bortryckte så många tusen menniskor. Det
katolska helgonets anbringande på en svensk kyrkoport, ungefär
samtidigt med Upsala möte, kan för öfrigt gifva anledning till tankar.
För medeltiden har förf. haft ett och annat förarbete. När
han kommer till renaissancen, går han framåt utan all ledning. Så
mycket större blir vår tack, så mycket ringare våra anmärkningar.
Så kunna vi å Steninges avantcorps icke med förf. se några spår af
barock-stil i dekorationen, liksom vi ej heller kunna finna östra
facaden å Stockholms slott med sin "dugtiga rustica" vara "inta-
gande", men väl imponerande. Å detta Tessins mästerverk sakna
vi för vår del anmärkning om en egendomlig list, som genomgående
dekorerar hela sträckan af vestihuler och korridorer, nemligen ne-
dersta delen af en dorisk fris, bestående af de bekanta dropparne
i grupper på tillbörligt afstånd, men utan öfriga delar af frisen.
Samma listverk återfinnes i Öfverståthållarhuset och Gustavianum,
och det existerar, Ööss veterligt, ej hos någon annan renaissance-
mästare. Om fönstergrupperna å norra fagcaden härleda sig från
Tessin, torde vara osäkert; månne de ej komma från den qvarstå-
ende väggen af det gamla afbrända slottet? Huru som helst, är
verkan af dem odisputabel, och den är, som bekant, observerad re-
dan förut af den bekante Enslen, som målade en berömd rundbild
af hufvudstaden. — I afseende på Upsala Oraugeribygnad & sid. 707
har förf. begått några misstag, som vi äfven anse oss böra anmärka.
Tempelfagaden är icke i "sträng dorisk stil”, ty pelarnes refflor
räcka ej ända ned till stylobaten, utan upphöra 2 alnar ofvan denna,
och kapitelerna äro ej rena, ty de likna närmast Englands roman-
ska kapiteler eller äro liksom utslagna blommor försedda med flere
kupiga foderblad. Ej heller uppbära dessa kolonner "en klassiskt
ren gafvel", ty dertill äro mutulerna för kraftiga, i det de snarast
likna tandsnitt, hvarjemte de på romerskt vis äro anbragta ofvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
