- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
254

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254 MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARK.

« att ånyo återfå sin förmånliga ställning. Men det är slutligen icke
mindre möjligt, att återställandet af guldvaluta i Frankrike under
inverkan af nya hrig eller inre skakningar låter vänta på sig lika
länge som i Österrike eller Ryssland. Vi hafva allt för liten viss-
het om framtidens skickelser öfver Europa, för att vi skulle kanna
ställa något horoskop för utvecklingen af Frankrikes statslif, och
ser man på de krafter, som nu verka derinom, faller det sig svårt
att draga politiska vexlar på dess framtid.

Men om vi icke med visshet kunna hoppas, att Frankrikes
myntsystem skall bringas i öfverensstämmelse med Trvsklands, så
vore ju ett myntsystem, grundadt på den med 1414 proc. reducerade
franc’on, ingenting annat än en fantasiskapelse. Kan man då för
dess antagande utfinna ens den ringaste förnuftiga grund? Vi
skulle ju riskera "att med detta mynt ställa oss ensamma i verlden
fullt lika mycket, som om de tre rikena hvart för sig antoge riks-
dalern, rigsdalern och specien till enhet, och en så högst besyn-
nerlig bastard blefve då denna reducerade Karolin med dess franc”
delar, att efterverlden med skäl skulle fråga oss, om vi gjort denna
kostsamma och besvärliga förändring — af envishet, eller för att be-
reda oss nöjet att ega en kuriositet. Det skälet, att Finland
finge lätt att ansluta sig till ett dylikt för "Norden" gemensamt
guldmyntsystem, kan väl knappast inverka på Sveriges, Norges eller

: Danmarks beslut, och om man framhåller det behof, som vi kunna
hafva af ett med Finlands i allo öfverensstämmande myntsystem, så
gäller till svar derå, att icke blott Danmark utan äfven Sverige
och Norge hafva vida mindre kommersiela förbindelser med Finland
än med Tyskland. Vi ha också hört anföras, att franc’en skulle
vara bättre som enhet än marken, derför att francen är mindre och
skiljemyntet sålunda blir lägre till stor fördel för den stora massan
af folket. Men utom att halförenas öde tydligen ådagalägger, huru
väl öret motsvarar den mindre handelns behof, så är det tydligt
nog, att ett delningsmynt, stort 0,7 öre skulle verka snarare till
skada än till gagn för dem, som köpa i småposter: alla konventio-
nela betalningsbelopp blefve höjda: allt som betalats med 5 öre, kom-
me att i medeltal kosta 10 cent (= 7 öre), och 10-öre utgifterna
höjdes troligen till 20 cent (= 14 öre), så att, om inga andra
skäl! finnas för öfvergång till detta myntsystem, måste det, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:15:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free