Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARK.
derbörligen ratificerad traktat mellan de båda länderna, hvari be-
stämdes, att Danmarks mynt och Sveriges mynt skulle göras i allo
lika, och att den ene konungens mynt skulle gälla i den - andres
rike. Tiden var dock icke mogen för att flytta dylika bestämmel-
ser från papperet till verkligheten, och det blef inom bägge rikena
vid .det gamla, oss svenskar icke minst till skada. Ty skilnaden mel-
lan danskt och svenskt mynt har vållat oss olägenhet och förlust
snart sagdt så långt tillbaka, som ett stadgadt myntväsen funnits i
vårt land. Den skall ock för hvarje år, för hvarje ny kommuni-
kationslinie, för hvarje ny affärsförbindelse mellan rikena blifva mer
känbar: vår export till Danmark, vår import från Norge, vår ge-
mensamma bankrörelse, vår vidgade samfärdsel på jernvägarne öf-
hafvande intet emot att Danmark måtte höja sitt. I Rådet voro menin-
garne tämligen eniga i motvilja mot förslaget: man förstod icke, hvartill
gemensamheten skulle tjona; på sin höjd kunde den gagna Danmark, »som
har matvaror att köpa i Skåne». För öfrigt går genom hela diskussionen
(Se Rådsprot. d. 20 o. 21 Aug. 1673) den starkt utpräglade misstron emot
Juten och hans svekfullhet; bela förslaget behandlas blott som ett försök
att draga Sverige ut i faror, och endast Johan Gyllenstjerna uttalar sig
för detsamma. Äfven han misstror Juten, men ser också på den andra
sidan att, »det är af vigt, att andra nationer prevalera sig af denna jalou-
sien mellan Sverige oph Danmark, så att vi ingen handel kunna drifvav.
Sju år derefter fick Johan Gyllenstjerna sin vilja igenom. Förhåll-
landena voro då förändrade. I den af honom i Köpenhamn afslutade
traktat eller »Commercieakt», som den 11 Maj 1680 af Carl XI erhöll ra-
tification, förekommer i $ 156 följande märkliga bestämmelse. »Och
att fri handel och vandel dess bättre må fortsättias, har man för godt
funnit, att allt grofft sölfvermynt udi Deres Kongl. M:trs Rijken, land
och underliggiande Provincer, skal här effter slås och myntas af lijka
godhet utbi korn och skrott, så att hela, halfva och fjerdedels danska da:
ler, skola vara aff samma godhet och fijnhet medbh dhe hela, halfva och
fjerdedels svenska daler, neml. Ellofva och en fjerdedels lödiga och tio och et
halfft stycken på mark Cölnisk, det mindre sölfvermyntet skal i lijka
godhet myntas, hvarom man sig medh det första skal förena, och när
myntet sålunda, som sagt är, slås, skal det vara af lijka värde och som
deras kongl. Maij:ters eget mynt gå och gälla om hvart annat
i deras M:ters Rijken, Land och Provincer»p. — För negotiationen
om denna punkt hade konungen redan d. 17 Mars nedsändt den svenska
myntvärdien och proberaren, Johan Gyllenstjerna till bietånd. — Trakta-
ten finnes i Riksregistraturet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
