Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLÄGG.
rikes intresse att i Tysklands ena sida hafva en starkare tagg än
Danmark, dela andra till en tid lika utbredda missbruks slutliga
öde, heldst pseudoskandinavernes första ändamål med utbredandet
nu är förfeladt. Ett mer eller mindre dunkelt medvetaude om det
rätta förbållandet är det väl ock, som föranledt dem att, omväxlande
med orden: Skandinavien och skandinavisk för sina syften begagna
termerna: Norden och Nordisk. De svenske åtiwninstone ha dervid
ej erinrat sig, att man i Europa i allmänhet med Norden menar
det land, hvars herrskare kallar sig ’"Dominateur, de tout le
cöté du Nord", och hvars språkrör i vestra Europa är tidningen
«Le Nord", ej heller anat den betydelse våra östra grannar, och
ej blott de, kunna inlägga i den s. k. nordiska enhetstanken.
2. Den ovanskliga grundvalen för Sveriges och Norges för-
ening är Gudi lof långt starkare än den, hvilken svenske skan-
dinaven anser tillräcklig. Den utgöres ej blott af allt hvad de
bägge folken ha gemensamt i härkomst, lynne samt politisk och
medborgerlig frihet, utan ock af rikenas fullständiga, i Norska Stän-
dernas och Allmogens Nordan- och Sunnuanfjells bekanta bref den
24 November 1449 omtalade, landfasta sammanfogning, hvarigenom
de utgöra ett slutet, militär-geografiskt helt, och är således, på
språkförhållandet när, alldeles densamma, som grunden för Tysklands
och Italiens enhet. — Att för öfrigt nationel flerfald i en politisk
förening icke i och för sig nödvändigt innebär någon fara för för-
eningens bestånd, torde vara tillräckligt ådagalagdt i Schweiz, uti
hvars politiska skakningar der varande nationela skiljaktigheter icke
haft någon del.
3. Bildade Svenskars, Norrmäns och Danskars vanliga samman-
slutning i andra Europeiska land och Danskarnes vanliga räknaude
till Skandinaverne -— det fins ej någon annan folkgrupp, dit de
kunna hänföras — bevisa lika litet, att Skandinavien innefattar
Danmark, som det af Atterbom 1818 omtalade förhållandet i Rom
mellan Tyskar å ena sidan samt Svenskar, Norrmän och Danskar
å den andra, och de senares då gängse benämning af Nordgermaner,
beviste, att Sverige-Norge och Danmark voro delar af Tyskland.
4. Möjligheten och rådligheten af en politisk föreuving mellan
de två brödrafolken och frändefolket på andra sidan sundet och
Bälten få vi lemna åt framtiden att pröfva. Vägen dertill banas
dock svårligen genom anspelningar på skilnaden mellan Svear och
Götar; men väl genom befästande och utbildning af Carl Johans
storverk.
P. E. Bergfalk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
