Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 NORELAND 1571—1870.
huru samma trakter, som nu förklaras för nära skogslösa i följd
af den fortgående afverkningen, ansågos redan 1750 böra bygga
gärdesgårdar och bostäder af sten för att spara den krappa sko-
gen. —— Någon vigtig plats intog imellertid skogsbruket icke
bland "näringarna" i femårsberättelserna förr än inemot 1850-talet.
Annu 1842 uppgifves exporten från Gefleborgs län ej utgöra mer
än 22,000 tolfter bräder (440,000 kubf.?) och omkr. 1000 bjelkar,
från Vester-Norrlauds län 60,000 +t. bräder, 28,200 bjelkar och
sparrar, 2,461 master och spiror.
Så kommer med 1850-talet den stora spekulationen i trävirke,
och exporten jämförd med tiden före 1842 tiodubblas, tjugodubblas,
trettiodubblas. Sågarnas antal förökas icke (år 1870 voro de
blott 568) men liksom i bergsindustrien de små hyttorna och ham-
rarna undanträngas af de stora masugnarna och bruken, så mång-
dubblas tillverkningen vid ett förminskadt antal sågverk. För året
1864 beräknar den senaste skogskomitén en trävaruexport från Norr-
land (med afdrag för Gefle tullkammare) af omkr. 34 mill. kub.-fot;
men för året 1868 stiger samma export redan till omkr. 64 mill.
kub.-fot, och lär beloppet för 1869 hafva varit ännu betydligt myc-
ket större. För 1864 anslår komitén summan af afverkade träd
till 3,880,000 st., för 1868 till 5,282,000 st. Värdet af denna
skogsexport, eller skogsskördens öfverskott utöfver landsdelens oget
högst betydliga behof, uppskattas af komitén för året 1864 till
18 mill. rdr, för 1868 till 333 mill. rdr. Värdet af en medel-
god sädesskörd i Norrland stiger knappt till en fjerdedel af denna
sistnämnda summa, och det är med inkomsten af skogens produk-
ter, som skilnaden mellan spanmålstillgång och spanmålsbehof kan
betäckas. Om man kunde finna det verkliga värdet af jernpro-
duktionen i samma landsdelar, skulle det helt visst icke heller
taga sig stort ut vid sidan af skogens afkastning.
Jämförda med trävirkesproduktionen stå också utan tvifvel de
öfriga näringarne i Norrland afgjordt tillbaka. Skogarne hafva blifvit
denna landsdels förnämsta förvärfskälla och häfstången för dess
jämförelsevis raska utveckling i ekonomiskt hänseende. Den stora
frågan är nu, som bekant, huruvida deuna utveckling går emot
tilltagande välstånd eller emot ett ohjelpligt förfall, huruvida yxan,
som rödjer Norrlands skogar, verkligen banar väg för en kommande
odling och timrar grundstommen till ekonomisk sjelfständighet för
dess folk, eller om den blott skapar kala ödemarker och sårar
sjelfva rötterna till folkets välstånd, dess sedlighet, förnöjsamhet
och sparsamhetsanda. Dessa kinkiga spörsmål tillhör det dock icke
denna lilla uppsats att ens beröra. Afsigten har här blott varit
att gifva några få drag af den utveckling, som är tillryggalagd.
Hans Forssell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
