Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 NORRLAND 1571-—1870,
Norrland såsom ett helt, eftersom här så mycket beror på kommu-
nikationernas beskaffenhet, och: olika delar af Norrland äro derut-
innan så väsentligen olika. Det som gäller om Gefleborgs län, att
jernindustrien genom de förbättrade kommunikationsmedlen eger
fast fot och möjligheten till vidare utveckling, gäller ännu knappast
om Vester-Norrland eller Vesterbotten, der den synes lefva ett på
det hela tämligen matt lif, och än mindre om Norrbotten, der den ännu
icke kommit till de första vilkoren för ett verkligt framåtskridande, och
derför under detta århundrade och särskildt de sista decennierna
oupphörligen gått nedåt. Men omvändt torde också ingen af dessa
landsdelar hafva så mycket att lofva sig af bergsbruket som just
Norrbotten, när en gång dess tid varder kommande. För att i
kortaste sammandrag karakterisera näringens utveckling i dessa
landsdelar, har jag emellertid försökt följande sammanställning, häm-
tad för 1791—1800 ur handlingar i Bergskollegii Arkiv; för 1833
—37 och 1862—66 ur Commerce-Collegii (8. Stenbergs) vackra
öfversigt öfver jernhandteringens utveckling i 1866 års berättelse.
Tillverkning uttryckt i centner i tusental.
1791—1800 = 1833—37 1862—66 1870
årligen. årligen. årligen.
RER RER FER FRE F
p fe
Vesterb:s 1. ? 4,8 0,4 21.3 18,3 0,7 6,9 Be he — 4,38 Nla4
Norrb:s 1. ? 12.6 15,1 1,6 41,4 33,2 2,5 48,3 321 2,3
Vester-Norrl. 1.
(m Jämtland.) ! 31.8 9,4 53,8 86,6 5,9 83,9 89,2 12,1 82,6 119,1 14,3
Gefleborgs 1. — ? 152,1 11,3 282,4 248.4 4,2 f21,1 383,3 69,9 798,38 611.6 118,4
Somma 188,7 21,1 370,1 363,4 12,4 653,3 510,9 86,1 929,2 767,1 136,4
Som man ser, är här skilnaden mellan början och midten af
seklet icke så storartad, som den i de flesta fall plägar vara, då i
våra dagar en industri med tillbjelp af förbättrade tillverkningsme-
toder tager ny fart, eller som .den borde vara i förhållande till verl-
dens förökade behof af bergverksprodukter. Endast Gefleborgs län,
som i tillverkning af stångjern 1862—66 sjunkit ned från andra
till fjerde rummet bland rikets län, men nu åter arbetat sig öfver
Kopparbergs län till tredje rummet, som i afseende å tackjerns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
