Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORELAND 1571—1870. 193
för så vidt man afser blott jämförelsen; de kunna samtliga an-
gifva för låga absoluta belopp,") men då de alla äro tagna ur lik-
artade källor och förvaltningen näppeligen var slappare i 17:de
eller 18:de århundradet än i det 16:de, så böra de anses vitnes-
gilla just för en öfversigt af utvecklingen. Föröfrigt äro 1500-talets
siffror i sanning icke särdeles små; de gifva t. ex. för 1571 om-
kring 13 tunnor spanmål på hushållet och i medeltal för föregående
årtionde omkring 15 t:or eller ungefär 3 t:or på personen, hvilket
är öfver det nu för tiden beräknade medeltalet för nödig brödföda.
Under 1600-talet blir det redan sämre, och 1690 års skörd, ehuru
god, ger ej mer än omkring 1,2 t:or på personen, 1722 års likale-
des ei mer än omkring 1,s t:or på personen; för att nu icke tala
om 1687 och 1709 eller alla de öfriga år under perioden 1683—
1721, då hunger och dyr tid rasade i Sverige. Men Sverige i
dess helhet gick under Karl X:s, Karl XI:s, Karl XII:s och konung
Fredriks tid ned från sin forna ganska aktningsvärda ståndpunkt
såsom sädesproducerande land och Norrland följde naturligtvis med
i denna regress. — Frihetstidens fredliga utveckling har dock utan
tvifvel något höjt denna näring i Norrland. Tiondesättningarne,
som provins- och socknevis försiggingo egentligen under 1740-,
50- och 60-talen, hindra väl att följa skördarne efter tionden, men
.som de bestämdes efter medeltal af skördarne under vissa näst före-
gående år, kan man dock använda uppgifterna fram emot 1770-
talet. Så synes 1755 års skörd (tiondesättningen genomförd i
Helsingland och Gestrikland) uppgå till minst 145,000 t:or för hela
Norrland och särskildt i Vesterbotten stiger den till nära 39,000
t:or. En beräkning af Landshöfding Funck i 1760 års riksdags-
relation angifver för Vesterbotten som utsäde 13,000 t:or och som
skörd 68,000 t:or, men torde väl vara något för hög.
För det 19:de seklet hämta vi uppgifterna om skörden ur
landshöfdingarnes och hushållningssällskapens berättelser. Tager
man i betraktande metoden för deras insamling, torde dem i all-
mänhet icke kunna tillerkännas något högt statistiskt värde, men
rätteligen bör erkännas, att de under senaste åren hafva erhållit
+) Prestgårdarnes, vissa brukshemmans och nybyggenas skörd är t. ex.
ej häri intagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
