Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 NORELAND 1571-1870.
eller om ej densamma i och med utvecklingen af andra för orten mera
naturliga näringsgrenar allt mer och mer skall träda tillbaka. Ett
år sådant som 1867 gaf starkt stöd åt den öfvertygelsen, att här
finnes ingen utsigt för jordbrukarens yrke, hvilket dock på läng-
den icke kan förlikas med ett så hårdt och så oberäkneligt kli-
mat; och för dem, hvilka anse Norrlands skogar som ett oundgäng-
ligt vilkor för landets beboelighet och den nuvarande odlingens bestånd,
innebär den pågående skogsafverkan en öfverhängande fara för det
jordbruk, som nu med knapp nöd förser landets oundgängligaste
behof. Å andra sidan framhåller man, att Norrlands klimat dock
i sjelfva verket icke är mot odlingen fiendtligt; huru den heta
sommarsolens starka drifkraft fullt ersätter växttidens kortvarighet;
huru medeltemperaturen är i ständigt tilltagande och för de flesta
af Norrlands delar icke särdeles mycket understiger Uplands och
Westmanlands, och huru Norrland dock icke företett så många
flera missväxtår än det öfriga Sverige, att man deraf kan sluta
till omöjligheten för åkerbrukot att i dessa trakter ernå åtmin-
stone så stor utveckling, att det må kunna fylla befolkningens nöd-
vändigaste behof af lifsmedel""). Och hvad särskildt skogsafverknin-
gea beträffar, finnas äfven de, hvilka anse densamma verka åt
samma håll som dessa myrutdikningar och kärraftappningar, hvilka
alltid förmenats utgöra vilkoret för frostskadornas afvärjande; jag
påminner mig särskildt ett yttrande af Westernorrlands läns lands-
höfding ") derom, att orsakerna till klimatets märkbara förmildring,
otvifvelaktigt böra till ej ringa del härledas från landets tillta- -
gande odling, de skogbeväxta trakternas förminskning ete.", och
det torde väl icke heller kunna bestridas, att så visst som tjocka
skogar äro qväfvande för växtligheten i den närmdste omgifningen,
så måste urskogens rödjande vara ett moment i odlingens utveckling.
Vare härmed huru som helst, säkert är, att Norrlands jord-
bruk under de tre sekler, hvarom vi här tala, icke gjort några
särdeles betydande framsteg. Det var obestridligen en hufvudnä-
ring för Norrlands allmoge i 16:de seklet, och det vill nästan sy-
nas, som om detsamma vid denna, tid i allmänhet förmått fylla
2) 8e Tidskr. Norrlands Framtid 1870 N:o 10; Widmarks resor j Lapp-
marken; många af landshöfdingsberättelserna m. m.
+"+) Femårsberättelsen 1837—42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
