Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 NORBLAND 1571—1870.
ningsuppgifter af dylik art. I stället träda nu Mantalslängderna.
Såsom källor för befolkningsstatistik ega’ dessa register naturligtvis
icke på långt när den säkerhet, som tillkommer vår tids folkmängds-
uppgifter: under mer än halftannat sekel upptogo de endast de
skattskyldige", och befolkningen får man från dessa siffror räkna
sig till genom ett öfverslag grundadt på författningarnas bestäm-
melser rörande de skattskyldiges åldersklasser samt en uppskatt-
ning af de på särskilda grunder befriades antal. Men de hafva
den onekliga förtjensten att vara nominativa längder, och de kunna
derför, med omsorg och noggranhet bearbetade, lemna åtskilliga
icke föraktliga upplysningar. Man finner snart, att hvad de kunna
gifva åt statistikern, inhämtas allenast genom att noga gifva akt
på en mängd talförhållanden, hvilka icke alltid komma till synes
i de officiela slutssummorna (der sådana finnas för socknar eller
fögderier angifna, hvilket visst icke alltid är fallet), afsedda som
dessa voro allenast för den financiela kontrollen. Ännu mindre
lyckas det att vinna något tillförlitligt resultat genom att från de
uppburna skattebeloppens rikssummor och med ledning af skatte-
normerna, leta sig tillbaka till de skattandes eller befolkningens
antal, ty mellan den slutliga rikssamman för uppbörden och de
ursprungliga socknesummorna för mantalsskrifne ligga åtskilliga
s<afkortningar” och särskilda beräkningar för olika landskap, hvilka
nödvändigt fordra undersökning i detalj. Bearbetningen af dessa
längder blir derför tämligen besvärlig och afskräckande — isyn-
nerhet derigenom att de många omständigheter, som äro att iakt-
taga, så betydligt inskränka det område, inom hvilket rent meka-
nisk arbetskraft kan användas, och i denna omständighet ligger väl
förnämsta orsaken, att dessa, med flera likartade, källor för vår inre
historia varit så litet begagnade.
Under sådana förhållanden måste man för en dylik undersök-
ning till en början nöja sig med att utvälja ett eller annat mindre
område af riket och inskränka sig till vissa årtal, som särskildt
lämpa sig för det statistiska ändamålet. Sådana äro t. ex. 1629,
1653, 1688, 1694, 1766, då mantalsräkningen till följd af nya
instruktioner och strängare bestämmelser troligen med större om-
sorg verkstäldes, eller år sådana som 1700, då Sverige begynte
sitt sista stora krig, 1720 då de ekonomiska följderna af Carl den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
