Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 SVENSK NATURVETENSKAPLIG LITERATUR.
Oaktadt de bestämda framsteg vetenskapen sålunda gjort, synes
den dock lida af en brist, som blir alltmer kännbar, nämligen bri-
sten på vetenskapliga principer och en vetenskaplig method. Allt
är ännu fullkomligt empiriskt, och blott få försök äro gjorda att ge
en exakt teori för äfven de vanligaste och bäst kända företeel-
serna. Så länge meteorologien vid deras förklaring ej kan använda
mekanikens och matematikens uttryckssätt, blir förklaringen aldrig
fullt tillfredsställande och lemnar alltid mer eller mindre rum för
godtycket och hugskotten. Svårigheterna att åstadkomma hvad man
sålunda saknar äro dock påtagliga. Alla förändringar inom atmos-
feren äro mwämligen så nära beroende af hvarandra, att det ofta
är svårt att säga, hvilkendera af två som är orsak eller verkan;
vidare inverka åtskilliga utom atmosferen liggande orsaker, såsom
geografiska förhållanden och dylikt, och huru dessa senare skulle
kunna blifva föremål för matematisk behandling, kan väl endast er-
farenheten afgöra.
Att äfven i Sverige på senare tider vaknat ett mera lifligt, i
synnerhet af Upsala universitets styrelse omhuldadt intresse för mo-
dern meteorologisk forskning, framgår bland annat af de under lop-
pet af några år utkomna arbeten, hvilka vi ofvan uppräknat, och
af hvilkas innehåll vi nu gå att gifva tidskriftens läsare del. Herr
Hildebrandson, som i egenskap af stipendiat vid Universitetet i Up-
sala gjorde en resa genom Europa, hade derunder tillfälle att på
ort och ställe förskaffa sig noggranna detaljerade uppgifter om de
meteorologiska institutionerna och deras arbetssätt. Af dessa fin-
na vi, att det ingalunda är eusamt studiet af vindförhållandena på
hafvet och den meteorologiska telegrafien, som sysselsatt Europas
meteorologer under de senare åren. Den meteorologiska afdelnin-
gen af Observatoriet i Paris hade då, 1869, och har väl ännu på
sitt program flera punkter, såsom den meteorologiska telegra-
fien och stormvarningarna, studiet af atmosferens allmänna rörelser,
bearbetningen af Frankrikes klimatologi och undersökningar öfver
åskvädren. För hvart och ett af dessa arbeten fans en särskild
afdelning under ledning af olika personer, och det väldiga material,
som insändes af hundratals observatörer, spridda öfver hela landet
och öfver hafven, ordnades och användes för de storartade publi-
kationer, som vitra om observatoriets verksamhet under denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
