Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK NATURVETENSKAPLIG LITERATUR. 155
nom autalet fjädrar på dess vingar, himmelens utseende eller m. a.
o. molnmängden och nederbörden genom formen och färgen af pi-
lens spets, eller genom särskilda tecken. Denna sålunda erhållna
synoptiska karta ger en klar föreställning om tillståndet inom at-
mosferen öfver det område observationerna omfatta. Det är på
detta sätt man kommit till vissa lagar för vindarnes rörelser samt
lufttryckets och nederbördens fördelning, hvilka numera äro kon-
staterade, äfven om man ej lyckats att gifva dem en fullt tillfreds-
ställande förklaring. Detta är dock vetenskapens yttersta mål; det
närmaste är kännedomen om fenomenerna, hvilken genom den me-
thod, vi antydt, gjort ofantliga framsteg. I synnerhet gäller detta om de
icke-periodiska d. v. s. icke regelbundet återkommande rörelserna
i atmosferen, om stormarne.
Redan länge har man känt, att de orkaner, som öfvergå de
tropiska trakterna, och som der åstadkomma så mycken förödelse
både på haf och land, bestå i en hvirfvelrörelse hos luften jämte en
fortskridande rörålse hos hela hvirfveln. DLuftmassans rörelse sker
i norra halfklotet motsatt mot visarnes vridning på ett ur, i södra
tvärtom. Den trakt, der barometern står lågt, är och kallas stor-
mers centrum, hvilket, till följd af hvad nyss nämdes om hvirfvel-
rörelsens riktning, alltid måste i Norra halfklotet ligga till venster,
då man vänder ryggen åt det håll, hvarifrån vinden blåser. All-
deles samma allmänna karakter ega Europas stormar, fastän med
vissa modifikationer. Kartan öfver en sådan storm visar sålunda,
att de linier, som sammanbinda orter med samma barometerstånd,
äro koncentriska cirklar eller ellipser. Trycket är lägst inom den
minsta cirkeln i midten och tilltar utåt. Vinden blåser rundtom-
kring medelpunkten i den led vi angifvit, så att på dess östra sida
råda öfvervägande de sydliga och på den vestra nordliga, på dess
norra ostliga och på dess södra vestliga vindar. Hela detta sy-
stem fortskrider i en viss riktning öfvervågande från vester till öster.
Hvirfvelus främre sida utmärkes af mulen himmel, hög temperatur
och nederbörd, den bakre af motsatta kännetecken. Viadstyrkan
aftar mot stormens centrum. Om en sådan storm, framgående från
vester till öster passerar med sin medelpuukt öfver en viss ort,
komma sålunda först sydliga vindar, derpå lugn, när centrum pas-
serar, och sedan nordliga. Går hvirfveln från norr till söder, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
