Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 SVENSK NATURVETENSKAPLIG LITERATUR.
klimatologi öfver hela jorden. Det var måhända företrädesvis det ny-
väckta intresset för jordmagnetismens studium, som föravledde upprät-
tandet af en mängd magnetiska och meteorologiska observatorier, såväl
inom som utom Europa, isynuvuerhet i de ryska och engelska besittningar-
ne inom andra verldsdelar. Länge nog åtnöjde man sig dock med att
uppvisa och diskutera det allmänna och konstanta i fenomenerna,
sådant det framträder i medeltalen af observerade värden. En
mängd af de enskilda företeelserna voro ännu underkastade samma
karakter af skenbar tillfällighet, och något praktiskt syfte var ej
klart fattadt, knappast ens uppstäldt. Detta skedde först genom
Maurys arbeten öfver vindförhållandena på hafven. De berömde
sjöfararne under föregående sekler hade ofta, ledde af slumpen, an-
gifvit vissa vägar, hvilka hittills hufvudsakligen varit do enda man
vågat följa. Men i samma mån samfärdseln mellan jordens skilda
delar tilltog, började man inse vigten af en ökad kännedom om vä-
garne öfver hafven. Att vindarne i vissa trakter under längre ti-
der ega en: konstant riktning, var kändt redan från de tider, då
navigationens heroer gjorde sina verldsbekanta upptäckter, men frå-
gan att hvar som helst på hafvet finna den rätta vägen förblef
länge obesvarad. För ett seglande fartyg, som är i så hög grad
beroende af luftsteömmarne, är nämligen den geometriskt taladt
kortaste vägen ej alltid den som leder fortast till målet. Det måste
uppsöka det största möjliga antal gynnsamma vindar utan att för
mycket aflägsuva sig från raka vägen. För att åter lyckas häri är
det nödvändigt att känra sannolika förhållandet mellan antalet gynn-
samma och ogynnsamma vindar: man uppsöker de förra och und-
viker de senare. Problemet blir sålun.la att för hvarje trakt af
hafvet ange den öfvervägande vindriktvingen, och det är genom
detta arbete Maury gjort sig högst förtjent både om meteorologien
och om den praktiska navigationen, och gjort den förra till ett verk-
tyg för den senares framsteg.
I början kämpande med stora svårigheter måste Maury in-
skränka sig till de ofullständiga och ofta planlösa anteckningar,
som kunde erhållas ur spridda skeppsjournaler. Uppmaningar t. o.
m. genom Förenta Staternas regering stälda till skeppsbefälhafvare,
att inkomma med bidrag för upprättande af vindkartor, blefvo utan
påföljd, och Maury måste bygga sina första resultat på ett gan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
