Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 SVENSK VITTERHET.
och fullständig teckning af skaldens lif och personlighet med led-
ning af föreliggande källor (hvarvid vi mindre fästa oss vid der
oegentligheten, att Stjernhjelm 1625 göres till ledamot af "Veten-
skaps-societeten’ i London, ehuru "Royal Society" stiftades först
efter restaurationen år 1662), framställt en åsigt, som, om den
också icke saknar hemul äfven hos föregående skriftställare, dock
skiljer sig på ett afgjordt sätt från den vanliga föreställningen om
Stjernhjelms förhållande till samtida vitterhetsidkare. Utgifvaren
vill nämligen förneka tillvaron af en skaldeskola, bildad af Stjern-
hjelm, och han opponerar sig särskildt mot Hammarsköld, som i
Stjernhjelms efterföljare ända till Dalin ej sett annat än manie-
rister, hvilka slafviskt kröpo i mästarens spår. Och med rätta, såsom
det synes oss, på samma gång vi anmärka, att utgifvaren ej står ensam
om en sådan åsigt, då han räknar Wieselgren, Geijer och Fran-
zån på sin sida. För öfrigt har denna s. k. Stjernhbjelmska skolan
icke varit talrik, då de ftlesté af tidens vitterlekare följde ro-
manska förebilder, hvaremot de få, som sällade sig till Stjern-
hjelm, ’dels följde honom blott i formen, nemligen hexametern, som
några dessutom vanställde genom rim, såsom Spegel och Runius, dels, i
motsats mot den mera objektive Stjornhjelm med hans orimmade
versslag, höllo sig till lyriken och det musikaliska rimmet, såsom
Columbus och Lagerlöf, dels slutligen, såsom den senare, opponerade
sig emot Stjernhjelms och hans föregångare, Burgei, behandling af de
avtika metriska versformerna på svenskt språk. Icke heller kan Stjern-
hjelm anses genom sina få sonetter, skrifna ungefär samtidigt med
Rosenhanes "”Venerid"”, ha gifvit upphof till den sedan följande ita-
lianiserande vittra riktningen. Vill man derför gå strängt till
doms, så bör man bortkasta tanken på en skola och medgifva, att
Stjornhjelms direkta inflytande på hans samtid var mindre än de
utifrån valda mönstrens. Men en sak skall doek aldrig kunna för:
nekas, och den framhålles äfven af Franzén i de af utgifvaren au:
förda orden, att nämligen Stjernbjelms "Hercules", och vi kunna
numera tillägga äfven hans ”Bröllops-besvärs ihogkommelse", stå
der som ensamma minnesvårdar af en stor och ädel tid, troget af-
speglad i djupet af ett äkta svenskt snille, de vackraste vittnes-
börden om den: poetiska renaissancens blomning i ett land, der
den konstnärliga renaissancen äfven lemnat efter sig några rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
