Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÄTTNINGAR. 29
ett verldsvälde, om man ej har i minne, huru förut fransk bildning
undergräft motståndskraften. Å andra sidan vitna ock häfderna,
hura nationel pånyttfödelse och politisk befrielse från främlingsvälde
tagit sin början och lagt sina grundvalar på den inhemska litera-
turevs mark. Den strid mot det franska främlingsväldet”, säger
Strauss, "som för femtio år sedan utkämpades på Tysklands slag-
fält, hade för hundra år sedan börjat på literaturens fält. Och va-
penfärden skulle ej aflupit så lyckligt för oss, om ej segern i den
andliga befrielsekampen gått förut. Våra fältherrars lagrar ha va-
rit grenskott af våra skalders. Ty hvarifrån kunde väl denna sön-
derhackade, fjättrade, försmäktande kropp, som i förra århundradet
förestälde tyska folket, hämta tanken på sin enhet, känslan af sin
kraft, medvetandet om sin ande, om icke från sitt språk, sin lite-
ratur?"’
Vi veta, att hvarje ord om on national-literaturs väsentliga
betydelse såsom ett nationelt lifselement, hvilket ej kan undvaras,
är ett mörkt tai för den ytliga kosmopolitism, som slår sig till ro
med den beqväma tron, att de literära behofven kunna lika godt
fyllas på samma sätt, som den internationela varu-omsättningen
med tillgången på ett håll tillfredsställer den efterfrågan, som yp-
pats å ett annat. Det borde dock lätt inse3, att äfven denna
införsel, -— nämligen af främmande tankearbete, af främmande före-
ställningar och former i vetenskap och vitterhet och konst, — om
ett folk dermed vill ersätta ett i väsentlig grad otillräckligt, eget
arbetes frukter, betalas med ett helt annat pris, än värdet af bok-
importen, nämligen med den sjelfständiga, inhemska produktions-
kraftens hämmande och ett andligt vasallförhållande till utländingen.
Denna underbalans blir ej derför mindre verklig, att tullräkenska-
perna ej för den ha några siffror.
Ingenting kan vara mer fjärran från oss, än att prisa och för-
orda ensidig och sjelfförnöjd isolering. En man som Victor de La-
prade kunde ännu för ett par år sedan utbryta i en ljungande filip-
pik mot studiet af frkmmande, lefvande språk i Frankrikes högre
skolor. Han lyckönskar sin nation till dess väl bekanta, ringa bö-
jelse för främmande språk, hvilken utgör ett värn för la rectitude
et Poriginalité de l’esprit francais. "<Låtom oss fransmän
lära vårt eget språk och för detta ändamål inhemta latin och gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
