Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF 11 ADOLFS TYSKA POLITIK. 15
försvann snart som ett bländverk. Det kan ej betviflas, att Wal-
lenstein på sommaren och hösten 1631 verkligen på allvar hyste
denna tanke, och Droysen antager, att äfven Gustaf Adolf efter
slaget vid Breitenfeld påräknat Wallensteins affall, samt att denna
beräkning var en hufvudsaklig beståndsdel i konungens följande fälttågs-
plan. Genom bemedling af grefvarne Trzka och Thurn samt den be-
kante agenten Sesina Raschin voro öfverenskommelser redan träffade
emellan konungen och Wallenstein. Medan Gustaf Adolf sjelf mar-
scherade mot sydvestra Tyskland, för att bryta ligans makt, skulle
Wallenstein höja upprorsfanan i Böhmen och öfvertaga hufvudled-
ningen af angreppet mot kejsaren: i spetsen för svenska, sachsiska
och egna trupper skulle han marschera på Wien, öfvergå Donau
och bringa till resning den protestantiska befolkningen i dessa
trakter, ja i sjelfva Ungern; dermed vore dödsstöten riktad mot
den habsburgska makten, och Italien stode öppet från tvänne si-
dor; Wallenstein förklarade, att han skulle förfölja kejsaren ända
till <Welschland". Men när konungen skulle fatta det afgörande
beslutet — han var då stadd på tåget genom Thuäringerwald —
så skyggade han tillbaka för att anförtro sig åt denne dunkle och
outgrundlige man, som fordom varit hans bittraste fiende och som :
nu förrådde sin egen herre; han fruktade med skäl, att Wallenstein
i spetsen för en armé ej skulle åtnöja sig med andra rolen, utan
snart drifva politik för egen räkning och vilja uppträda såsom skil-
jedomare i Tyskland. Konungen, som förut talat om att skicka
honom 12,000 man och göra honom till vicekonung af Böhmen,
gaf slutligen (Okt. 1631) ett undvikande svar; då detta kom Wal-
lenstein till handa, utropade han: "nu måste det blifva annorlunda"t
och mottog öfverbefälet öfver de kejserliga stridskrafterna.+) Medan
han i Böhmen samlade dessa, förenade han sina bemödanden med
dem, som af olika skäl gjordes af Danmark, Spanien, ja, af sjelfva
Frankrike, för att förmå Johan Georg till fred med kejsaren
och affall från Sverige. Den egentlige ledaren af den sachsiska
separatpolitiken var befälhafvaren för de sachsiska trupperna ij Böh-
men, von Årnim, en statsman, som hos Droysen ej framstår i den
1
+) Ang. Gustaf Adolfs förhållande till Wallenstein jfr ock Ranke,
Geschichte Wallensteins (äfven öfversatt på svenska).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
