Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF II ADOLFS TYSKA POLITIK. 13
tolska sidan; han ville inom det stora tyska riket bilda ett sär-
skildt protestantiskt statsförbund, en corpus evangelicorum
med egen författning, egen styrelse och chef. Till förbundets öf-
verhufvud skulle Gustaf Adolf sjelf väljas i egenskap af tysk riks-
furste (hertig af Pommern); och sannolikt har han derjämte tänkt
sig Axel Oxenstjerna såsom protestantisk kurfurste af Mainz
och förbundets kansler (ty Oxenstjerna skulle säkerligen ej hafva
1633 väckt fråga härom, ifall han ej haft ett stöd i konungens ut-
talade önskan). Beträffande det protestantiska förbundets ställning
till kejsaren och riket, så har Gustaf Adolf än tänkt sig detsamma
såsom en del af tyska kejsarriket, än åter velat lösrycka det der-
ifrån; det senare alternativet har han dock snart öfvergifvit, såsom
förenadt med allt för stora svårigheter. Att Gustaf Adolf velat
göra sig till tysk-romersk konung eller kejsåre, såsom ofta blifvit
påstådt, derför saknas alla bevis. Väl framkastades ett dylikt för-
slag under förhandlingarna med Närnbergarne i Juni 1632, i det
en af hans diplomater, Filip Sattler, fälde det yttrandet, "att
konungen, om han en gång våldes till romersk konung eller kejsare,
aldrig skulle antaga och besvärja den i riket öfliga kapitulationen";
men intet kändt yttrande af konungen sjelf ger stöd deråt. "> Hvad
Gustaf Adolf således åsyftade för Tyskland, det var, att det prote-
stantiska Tyskland skulle inom eller utom det tyska kejsarriket
«förena och författningsmässigt ordna sig, för att sålunda med huf-
vud och lemmar, med samlad kraft kunna träda upp emot alla vi-
dare intrång af det katolskt-habsburgska partiet" (Droysen). Det
är med anledning af dessa rekonstruktionsplaner för Tyskland, som
några nyare tyske författare, långt ifrån att betrakta Gustaf Adolf
såsom en egennyttig, roflysten eröfrare, tvärtom i honom se en för-
kämpe för ’Tysklands nationela sak, en förelöpare till dess natio-
+) Hvad angår de så ofta citerade svenska neutralitetsvilkoren, som
omtalas hos Khevenhiiller, och hvilkas 10:de punkt innehåller, vatt Kongl.
Maj:t af Sverige skulle, emedan han räddat riket från undergång, väljas
till romersk kejsare», så har Droysen visat, att Khevenhiiller hemtat dem
från Theatrum Europeum, och att de der anföras endast såsom ett
löst rykte. Han visar också, att den så mycket klandrade trohetsed, som
konungen lät staden Augsburg afgifva, var densamma, som han affordrade
alla större städer, och ingalunda åsyftade inkorporation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
