Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
TILLÄGO.
bekanta tal i nordiska sällskapet i London begagnade sig af
uttrycket: "Skandinavien vårt fädernesland". Den sålunda häfdvunna
betydelsen af detta namn blef slutligen genom den skandinaviska
rörelsen i våra dagar allmänt utbredd och allmänheten gjord
förtrogen dermed. I utlandet har namnet Skandinavien
blifvit så allmänt gängse, att det nästan utträngt de specifika
namnen Sverige, Norge, Danmark, och begagnas i denna
betydelse allmänneligen af historici, statsmän och publicister. Eu hvar
som vistats längre tid utrikes har gjort den erfarenheten, att man
i utlandet alltid tänker sig de tre nordiska folken och rikena
såsom ett naturligen sammanhörande helt, liksom ock Svenskar,
Norrmän och Danskar på utrikes botten öfverallt sluta sig tillsammans
såsom landsmän.
Det ligger ock i sakens natur, att Skandinavien och
skandinavism förnuftigtvis ej kunna få någon annan betydelse än den
sedvanliga, och att den af br B—lk dekreterade i sjelfva verket
är en orimlighet. Ty hvad är den förnuftiga grunden till den
bestående föreningen mellan Sverige och Norge? Har denna ingen
annan’ grund fin den geografiska sammanhörigheten, eller politiska
intressen, som i dag äro gemensamma, i morgon kunna vara
skiljaktiga? I sådant fall är visserligen unionen grundad på lösa
sanden och kommer att ramla för den första politiska vindstöt; den är
då ej bättre betryggad än t. ex. den österrikisk-ungerska
föreningen, hvars bestånd ingen torde vilja garantera. Den svensk-norska
föreningen hvilar dock, Gudi lof, på en fastare grund, den hvilar
på blodets, stamförvandtskapens, nationalitetens ovanskliga grundval.
Men om så är — och det torde hr B—lk ej vilja förneka — så
är det tydligen orimligt och inkonseqvent att på samma gång vara
en vän af den svensk-norska unionen och en principiel
motståndare till den nordiska enhetstanken, eller skandinavismen i vanlig och
egentlig mening. Ty Danskarne äro fullt ut lika mycket som
Norrmännen våra bröder och fränder; om Svealands invånare möjligen
hafva närmare frändskap med Norrmännen, så står deremot
Götalands befolkning närmare Danskarne. Allt nog, de tre folken
tillhöra obestridligen samma folkstam, samma nationalitet i’ vidsträckt
mening, och för denna torde hr B—lk svårligen kunna utfinna ett
lämpligare namn än det en gång antagna: den skandinaviska. Det
politiska begrepp, som motsvarar och uttrycker deü gemensamma
nätionaliteten, blir då Skandinavien, och ordet skandinavism får
den betydelse, som det ända till anno 1871 oantastadt behållit.
Vi anse oss härmed ha visat, att hr B—lks påstående är
gripet ur luften samt fullkomligt saknar allt både historiskt och
nationelt berättigande. Namnen Skandinavien och skandinavism i sin
sedvanliga betydelse skola ej låta utrota sig, af det enkla skäl,
att de uttrycka eu sann och riktig politisk idé, hvilken lika visst
skall arbeta sig fram till förverkligande, som den italienska och
den tyska enhetstanken redan gjort det.
Svensk Skandinav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
