Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTIK.
561
Man bör förut likväl kanna hoppas, att det allmänna
rättsmedvetandet snart härtill lemnar understöd och allt starkare inläggar sin
protest mot den egendomliga föreställningen, att sparbankerna såsom ett
slags patriarkaiiska inrättningar böra ställas utom de enklaste
normerna för all bankrörelse. Låt vara, att filantropi ech patriotism
gifvit dem sitt upphof, men siffrorna visa, att de numera hafva
växt ut ur dessa lindor och allt starkare utveckla sig till
affärsmässig verksamhet. Följden häraf är, att frågan om deras
rättsliga ställning allt mera träder fram, och det enda svar man nu kan
gifva är, att dessa icke banker gifva någon rättslig garanti alls.
Femtio till sextio millioner riksdaler, kanske till största delen de
ekonomiskt värnlöses enda egendom, hafva för närvarande knappast
något annat skydd än de rent moraliska garantierna. Det är
vackert, att dessa så länge och i allmänhet så väl hafva bestått
profvet, men just i samma mån som dessa inrättningar genom sin
ökade kapitalstarka växa in i det större affärslifvets former, blifva
sådana garantier nödvändigt otillräckliga, och ett ordnadt samhälle
torde knappast stå till svars med att lita till dem allena.
Sparbankernas rörelse under året 1869 har, såsom väl var att
vänta, i alla hänseenden varit ganska tillfredsställande.
Sparbankernas antal har ökats från 216 (1868) till 222, insättarnes antal
från 289,557 (1868) till 309,526, insättningarnas från omkr. 11 i
million rdr (1868) till nära 14 millioner rdr, och insättningarnas
öfverskott öfver uttagningarna från omkr. 176,000 (1868) till
2,177,406 rdr; innestående behållningen från omkr. 42 4 millioner
(1868) till omkr. 47 millioner; "sparbankernas egna
överskottsmedel" utvisa eget nog den minsta ökningen, blott till 3,980,000
rdr från 3,813,000 rdr (1868) eller 167,000 rdr, då de föregående
i öfrigt mindre fördelaktiga årens tillskott vanligen (utom 1865)
utgjort 200- till 250,000 rdr. Det goda året kan måhända
hafva ingifvit mod att mindre varsamt behandla de för
oförutsedda behof ämnade tillgångarna, men troligen har också den sänkta
utlåningsrätten verkat minskning i vinsten. Stockholms stads,
Upsala, Södermanlands och Elfsborgs läns sparbanker hafva t. o. m.
minskat fonderna — hvad grund- och reservfondernas proportionela
storlek beträffar, utgöra de i medeltal för alla sparbankerna 8.5 % af
skuldernas belopp; — men proportionen växlar betydligt: en och
annan bank har grundfond större än skulderna, hos flera är den
10, 20 à 30 %, men för ett mycket stort antal går den ned till
5, 4, 3, 1 %. Några stora sparbanker hafva desamma ännu
mindre, och 6 banker, alla på landet och de flesta med öfver 10,000
rdrs skulder, hafva ingen grund- eller reservfond alls.
Det har varit vanligt nog att jämföra vårt sparbanksväsen
med Danmarks, och vårt folk har stått sig slätt på den
jämförelsen. För året 1869 ställer den sig sålunda:
Danmark har 1 sparbank på 14,510
innevånare;
Danmark har 1 sparbank på 5 J g.
qvadratmil.
Sverige har 1 sparbank på 18,733
invånare.
Sverige har 1 sparbank på 36 g.
qvadratmil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
