Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8VBN8KA URKUNDER.
547
1520—30-talens föga systematiska anteckningsböcker en ganska
stor del äro införda. Från ocb med 1540-talet blifva dessa i sjelfva
det s. k. registraturet tämligen sällsynta, men förekomma då i stället
till flera tusental i bilagorna till fogderäkenskaperna, i särskilda
qvittenssamlingar o. d ; ville man för konseqvensens skull iutaga
äfven dessa, såsom i den nu föreliggande delen är gjordt med ett
föreningsbref och ett qvittens, blefve arbetet utan tvifvel allt för
drygt, och det torde derför förr eller senare blifva nödvänligt att
tillgripa utvägen att meddela dylikt endast med rubriker.
Året 1528 är icke särdeles rikt på tilldragelser. De bevarade
dokumenten röra sig för det mesta om kröningen, rusttjensteu,
brefväxlingen med Viucens Lunge och danska kungen om daljunkaren
samt Lödese möte med danskarna. Handlingarna om daljunkaren
äro för det mesta hemtade ur svenska och norska registraturet och
tillräckligt kända genom Svedelii sammanställning i Vitt. H. Ant.
Ak:s handlingar; ett och annat bref af intresse har här
tillkommit ur danska Geheimearkivet. — Ett af de för det inre
samhällstillståndet mera upplysande brefven är det af d. 7 Aug. till
inbyggarne i Vestergötland, hvilket bland annat är dyrbart såsom ett af
de få, i hvilka gifvas bestämmelser om förhållandet mellan
jordegare och landbo. Det är oss veterligen icke af forskare
åbero-padt, men gifver oss om laga täkt*j och gårdalega ungefär samma
stämmelser som sedau upprepas i brefven 1529 2ß4 och 1543
Af de handlingar, som i denna del äro intagua från andra
källor än sjelfva det s. k. registraturet, befinner sig ock
skiftes-brefvet mellan konung Gustaf och fru Christina, Johan Turessons,
om arfvet efter fru Sigrid. Dokumentet är vigtigt nog, emedan
det inleder den stora serien af arts- och bördshandlingar, som höra
till de Gustavianska arfvegodsens bildande. Som bekant uppkommo
dessa till en betydlig del genom bördande från kyrkan —
tillsammans omkring 2150 hemman; men en icke ringa andel af dessa gods
äro också i jordeböckerna från konung Gustafs senaste år anteck-
*) Utgifvarens konjektur: »t i dt® för »teet» i orden »skall (enkiau)
... sina teet (tidt?) sitia udt» är obehöflig och oriktig. Ordet »täkt»
»lagatäkt» förekommer i denna ställning åtminstone i 1543 års bref, och
ordet »teet» är dessutom här i urskriften tydligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
