- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
538

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

538

MILITÄR-LITEKATUÄ.

nit i konungens oeh rikets tjenst. Det är dock naturligtvis icke
’ meningen att här ifrågasätta korpsons duglighet efter de
fordringar, som vår härordning på densamma uppställer. Vårt
krigsbefäl är troligen den bästa officerskorps, som något land kan
uppvisa efter 50 à 60 dagars öfning om året, och den förenar dermed
förtjensten att inom sina léder räkna ett stort antal af vårt lands
— och kanske alla länders — ädlaste familjefäder, redligaste och
oförvitligaste medborgare, kunnigaste ingeniörer, jordbrukare eller
industriidkare; innesluter också en fond af pligttrohet, mannamod
och fosterlandskärlek, som icke behöfver och icke kan förstärkas
genom någon reform efter främmande härars förebild. Men allt
detta kan ju icke fördölja den djupgående och väsentliga skilnaden
mellan ett krigsbefäl, hvars verksamhet endast delvis och ofta till
mycket ringa del är egnad åt krigsyrket, och ett krigsbefäl, som
åt yrket odeladt egnar åtminstone den kraftfullaste delen af sitt lif.
Man behöfver alls icke vara militär för att förstå en sådan skilnad, eller
för att begära, att man vid alla frågor om öfvergång till en starkare
försvarsorganisation skall sätta denna synpunkt i främsta rummet,
eller för att förstå, det hela arten af vårt indelta krigsbefäls
verksamhet omöjliggör deras utbildning till samma yrkesskicklighet, som
utmärker vissa andra länders officerskorpser. I en sådan åsigt,
synes det oss, borde just militären sjelf vara den främste att
instämma, så vida han eljest anser, att krigsyrket är en koust. Alla
de skäl man från militär synpunkt kan anföra mot upplösningen
af stående arméer och försvarets öfverlåtande åt tillfällig milis, gå
snönätt i riktningen åt eu reform just af vårt krigsbefäls
verksamhet och dermed af hela försvarsorganisationen. Och det är just
utvecklingen och befästandet af denna öfvertygelse, att krigsyrket
är en konst och eu mycket svår konst, som vi vågat antaga såsom
hufvuduppgiften för Militärlitteratur-föreningen. Då den vinuer sitt
mål, skall deraf den åstundade reformen blifva en nödvändig följd.

De på Militär-literatur-föreningens förlag utgifna skrifterna är
det icke vår afsigt eller vår höfva att här hvar för sig granska och
bedöma. De för den stora försvarsfrågan i allmänhet vigtigaste, och
som ingeu, den det vederbör, torde försumma att taga i
skärskådande, äro hr Crusebjörns: Danmarks Arméorganisation och
hr Björlins: Tyska Rikets Arméorganisation. För fack-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free