- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
507

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DABWIHISMEK.

507

hooa onekligen tyckes älska den röda färgen, skall man en g&ng fä se
domherren pråla i ett bröst skarlakansrödt som hos en Tanagra; måhända
skall efter några årtusenden näktergalens och kledrans sång ]juda
fulltonigare än nu; — men må vi akta oss att tillämpa samma
princip på ufvens nattliga rop i skogen eller de mindre tilltalande
läten, som likväl zoologiskt taladt lyda under rubriken fogelsång.
Endast en fotsbredd mark skiljer oss från en deductio ad absurdum.
Termen sexuelt urval har i Darwins sednare publikationer kommit
till en helt annan betydelse, än den hade i de tidigare och
betecknar en delvis öfvergifven position; han har visserligen derigenom
befriat sig från många af de hotande invändningar, som drabbade
den konseqvent genomförda utilitetstheorien; — men säkert är
också, att han på alltför många punkter blott gjort sin theori
otillgängligare för diskussionen. Att ej kunna vederläggas är stundom
en mycket tvätydig förmån. Under ett dylikt skydd står visserligen
det påståendet, att urmenniskan eller dess närmaste stamfader
genom sexuelt urval för dekorativa ändamål miste ap-pelsen, men
det kan omöjligen göra anspråk på att vara något annat än ett
helt privat förmenande — en vetenskaplig förklaring af ett
faktum är det åtminstone icke.

I sina uContributions to the theorv of natural selection" har
Wallace behandlat ämnet från en, om man så vill, motsatt synpunkt
och visat, huru skönhet — såsom hos Darwin fattad i meningen af
lysande färger — förhindras att uppstå. Det handlar om
färgolikheterna mellan könen hos foglarna. För det mesta äro som bekant
honorna mycket oansenligare än hannarna; detta är dock långt
ifrån alltid förhållandet, stundom eger till och med motsatsen rum.
Att den allmänna regeln modför en fördel för honorna är
uppenbart; den med omgifningen mera sammanflytande drägten blir dem
under rufningen till ett skydd. Men foglar bygga på mycket olika
sätt sina bo, och Wallace har äfven gifvit oss en liten "fogelboens
filosofi" mindre abstrakt än filosofiska afhandlingar pläga vara.
Hafva begge könen lifliga färger, så är boet så inrättadt, att det
fullständigt döljer den rufvande fogeln; deremot är det öppet, när
honan i alla fall är skyddad genom sin oansenligare färg.
Olikheten i boets byggnadssätt skall nu vara grunden till och icke en
följd af könens likhet eller olikhet i färg. På undantagen från den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free