Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PAB W1NISMEN.
505
rigt ej blott blott sjelfva blommorna, som hafva betydelse för
insekternas lif; örtbladen hafva det icke mindre, och oftast äro de
anvisade på en särskild växt eller en särskild grupp af växter: — här
finner den äggläggande honan sig tillrätta utan färgkontraster, som
dessutom ej skulla vara af särdeles nytta i anseende till insekternas
svagt — eller åtminstoue egendomligt — utbildade synförmåga.
Man har visserligen någon gång antastat Johannes Mullers theori
för artropodernas seende, men man har ännu ej ersatt den med
någon bättre. Som bekant, bestå de s. k. facettögonen af ett
växlande, stundom ofantligt antal särskilda synelement. Percipieras
nu verkligen endast de ljusstrålar, som gå lodrätt genom
kristall-stafvarnes längdaxlar, hvilket för aflägsna föremål ej kan inträffa
med många, och bringar hvarje sådan staf samtidigt endast en
punkt af föremålet till åskådning, så kommer man — helst om
man dermed sammanhåller åtskilliga omständigheter, såsom t. ex.
ögonens ofta staxka behåring — till det resultat, att de endast
kunna se föremål tydligt på ganska ringa afstånd. Härmed stämma
också direkta iakttagelser, så vidt som dylika ännu blifvit
verkstälda, och detta synes särskildt gälla just för många af de
insekter, som föda sig af blommornas honungssaft, under det vissa
rof-insekter tydligen kunna se äfven på något större afstånd, hvilket
redan antydes geuom säkerheten och snabbheten i deras rörelser.
Åtminstone ha t. ex. trollsländorna ett de stora ögonen
motsvarande större synfält. Efter långa utflygter hittar biet med
märkvärdig säkerhet åter till sin kupa, och man har häri velat se ett
bevis på dess högt utvecklade synförmåga; — men det stannar ännu
länge sin flygt vid samma punkt, der det en gång blifvit vändt att
finna ingången, äfven sedan dcnua blifvit vriden ett litet stycke åt
sidan3") — Man kan härmed sammanhålla foglarnes flyttningar.
Många af dem flytta endast under natten, somliga på betydlig böjd;
svårligen styr dervid ögat deras kosa.
Beträffande foglarnas lysande färger och de ßäderprydnader, som
— liksom för att gäcka den grundsatsen, att naturligt urval
alltjämt försöker vara sparsamt i hvarje del af organisationen — ofta
antaga en så extravagant form, så är det från första ögonblicket
v
*) Tnschenberg i Brehms Ilinstrirtes Thierleben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
