- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
496

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

496

OM DARW1NI8MEN.

vidöppen mun f&ngande vatteninsekter likasom en hval, ftr alltför
långt, den möjlighet, som antydes, alltför obestämdt hållen.
Närmare rycker oss då återigen "förädlingen" af en vanlig ekorre till
èii flygande ekorre (Pteromys), hellst om vi blott hålla oss till de
uppstoppade skinnen i ett mnsenm; betraktar man deremot i
skogen èn ekorres föränderligt viga språng från träd till träd, s& går
man kanske hem med hnfvndet fällt af svårigheter, helst om man
dertill erinrar sig, att denna art har en ganska vidsträckt
utbredning och således lefver och’ blir sig lik — på några
färgvariationer när — i trakter med olika klimat, olika växtlighet ocb olika
konkurrenter, således nnder de förhållanden som förutsättas ha
inledt fötähdringen. Skelettfragmenter af densamma finnas från gamla
bengrottor. I de förut citerade exemplen gå förändringar i
lefnadssätt och kroppsbildning hand i hand med hvarandra. Detta är
emellertid i många fall icke händelsen, och man skulle tycka, att
sådana fall borde bereda transmutationstheorien svårigheter nog.
Sim-foglarna hafva naturligtvis fått sina simhinnor för att desto bättre
kunna röra sig i vattnet, — och deras fötter äro också derför
förunderligt väl inrättade. Dock finnas gäss, hvilka nästan aldrig gå
i vattnet, och fregattfogeln, en slägting till pelikanen, hvars
mäktiga vingar sätta honom i stånd att öfverfara ofantliga sträckor af
verldshafven, simmar heller aldrig. Men svaras det, här bar blott
ärftlighètens mäktiga lag tillsvidare paralyserat urvalets verkan och
de, som försvara artemas oföränderlighet, må i sin tur göra reda |
för, hvad tanke det kan ligga i att blott för likformighetens skull j
bégåfva en varelse med organer, som till ingenting tjena. Urvalet j
skall en gång taga ut sin rätt, och har delvis redan gjort det; I
"gåsenfe simhud kan sägas vara rudimentär till funktion om icke till
form, och hos fregattfogeln har den starkt utringade hinnan mellan
tårna redan börjat att förändras."

t denna sista passus hafva dock, som jag tror, två saker af
mycket olika värde blifvit stälda på samma linea. Det förra är ett
faktum; det sednare en hypothes, lika luftig som fregattfogeln sjelf.

: Så länge blott den allmänna möjligheten af dylika
förvandlingar framhålles, komma vi ingen väg med diskussionen.
Möjligheternas fält är så öfversvinnerligen vidsträckt, att den terräng, som
är tillgänglig för den omedelbara iakttagelsen — den induktiva forsk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free