- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
483

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM PAB W1NISMEN.

483

verksam och respekterad, hvad hafva de annat klokare och bättre

att göra än att lemna dem deras fält?–Detta kallar man

sedan samtliga naturforskares allmänna öfverensstämmelse." Och
säsom en illustration till sednare delen af detta yttrande anför jag
här några ord af en framstående fransk naturforskare, Broca. "Har
Darwiu rätt eller orätt? Jag vet det icke, jag frågar icke ens
derefter. Jag finner i de för vetenskapen tillgängliga föremål till*
räcklig näring för min vetgirighet utan att förlora mig i den natt,
som höljer tingens uppkomst." *)

Den, som skrifver dessa rader, äkulle emellertid låtsa eu
likgiltighet, som han icke känner, om han i allo instämde i dessa
M:r Brocas ord. Just dessa för vetenskapen tillgängliga föremål ha
dock alla en otillgänglig sida, liksom en för beständigt bortvänd
månhalfva. Det fragmentariska i vårt vetande lockar blott så mycket
mer till att försöka en "restitutio in integrum". Darwin har vågat detta
försök i en storartad skala, och jag förstår ej rätt, huru man kan
blifva så föga berörd af hans arbete, att man stannar vid att säga
till sig sjelf: måhända har han rätt, måhända icke. Det framtvingar
nog hos de flesta läsare en bestämdare hållning gent emot de
uppstälda frågorna, åtminstone bemödandet att uppnå en sådan.
Naturforskaren vill framför allt ur de verkande orsakernas
sammanhang begripa företeelserna, detta är ej blott hans rätt, det är hans
uppgift. Den fortlöpande raden af orsaker och verkningar vill
han spåra tillbaka så långt han kan; det är denna grundsats
Darwin tillämpat på artbildningen, och mot försöket kan således från
naturvetenskaplig synpunkt omöjligen vara något att invända, och
det har med detsamma fullt berättigade anspråk på pröfning.
Denna har blott att se till, att ej förklaringen endast bländar med
ett sken. Huru långt den angifna förklaringsmethoden i allmänhet
räcker till, derpå är här ej stället att inlåta sig, och de tvifvel,
som från denna sida kunna resa sig, få icke här i första hand fälla
utslaget, om de ock onekligen ha ett vigtigt ord att säga med,
för hvilket naturforskningen icke har någon rätt att blifva döf.

Det föreliggande arbetet är, såsom Darwin sjelf upplyser oss
om, egentligen blott ett utdrag ur ett större. Det innehåller de le-

*) Mémoires d’anthropologie. I. 272. ♦

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free