Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEM ANDRA OKTORER 1871. 467
och stundom konkursförsäljningar begynte rätt lära den svenska
allmogen hvad jord-affärer betyda, och huru jorden är ett
kapital, som står under de allmänna lagarna för kapitalbildning och
kapitalanvändning, och ännu har den uppfattningen visserligen ej
fullständigt inträngt i denna samhällsklass’ medvetande; ännu är
hemmanet för den svenske bonden något annat och mer än ett
kapital, som man kan uttrycka i siffror; det är så helt och hållet
sammanvuxet med honom sjelf och hela hans tillvaro, att han
svårligen N kan betrakta det som en lös och rörlig egendom. Han kan
knappt tänka sig detsamma territorialt deladt, hur skulle han då
kunna följa oss i denna bevisning, som hvilar på att man tänker
sig det likasom ideelt deladt i två parter, af hvilka den ena är
konfiskerad till kronan? Yi söka att visa, huru han icke kan
betrakta sig som egare till det han icke köpt i det hemman, han fick
för 2,000 rdr mindre, än det skulle hafva kostat fritt från onera;
och han går kanske svarslös bort, men i hans hufvud fins ändå
ingen annan tanke än: "hemmanet är mittu. Yi hänvisa honom
derpå, att han dock icke har dispositionsrätt öfver de inkomster,
han är lagligen skyldig att lemna till staten, då han öfvertog
jorden med full kännedom om dess onera; och han svarar oss blott: är
jag icke lika skyldig att betala äfven "bevillningen" och
kommunalutskylderna, blir jag icke pantad för dem så väl som för
grundskatten? Äro de då icke samma slags skatter? Och ser jag dem
icke alla på min debetsedel, känner jag dem icke alla som en lika
.tung eller lika lätt börda; hvar ligger då skilnaden för mig— om
icke blott deri, att grundskatterna betala endast jag och mina
kamrater, under det han som sitter på säterigodset derborta är från
dem fri? Yi invända, att han endast behöfver köpa säterigodset
eller byta sig till det, för att sjelf få samma förmån; men äfven
häri ligger ju en anmaning att se på det, som kunde vara, i stället
för på det som är, och så länge vår man har skattegodset i stället
för säterigodset, ser han ännu, i stället för godsens olika belastning,
blott en olikhet mellan skatteman och frälseman. Och till slut,
när vi kasta fram vårt kraftigaste argument och fråga: om nu, den
dag som är, ditt hemmans grundskatt eftergåfves, skulle du då icke
få en tillökning i din förmögenhet, som tydligen framträdde, om du
morgonen derpå sålde ditt gods och finge det betaldt till samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
