Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN AHDRA OKTOBER 1871.
soqvens. I stället får skattejordsegaren det vapen i sin hand, som
den formela rätte? alltid förlänar, som efter behag kan användas
både till murbräcka och till sköld, och som har en förunderlig
makt att ingifva trygghet och sjelftillit.
De ofvan antydda svårigheterna äro sålunda på visst sätt
förminskade, då rättsåskådningarna i en så vigtig punkt närmat sig
hvarandra. Men förlikade äro dessa dock icke, och frågan sålunda
icke heller löst. Om vi icke kunna från vår ekonomiska
utgångspunkt komma fram till en formelt juridisk rättsgrund för dessa
skatters orubblighet, kunna vi dock å vår sida icke drifvas ut ur
vår ställning, då vi yrka, att skatten är hvad den är, icke blott
genom sitt ursprung och sin rättsliga karakter, utan Hka mycket
genom sin ekonomiska karakter och sina ekonomiska verkningar.
Allt hvad vi om dessa "real-onera" påstå med afseende å deras
förhållande till jordegarens kapital och inkomster, till jordbrukets
kapital, till näringens ståndpunkt och utveckling o. d., är ju
grundadt på iakttagelser af rent ekonomiska företeelser och lagar och
står fast, alldeles oberoende af den frågan, huruvida dessa ön era
äro skatter eller räntor. Allt hvad vi på grund häraf yrka, eller
att dessa bördors upphäfvande skulle vara en rubbning i
förmögenhetsförhållandena, sorn gaf åt den ene och tog af den andre
inom samhället, står ock fast och är, oberoende af den formela
rättsfrågan, lika behjoriansvärdt. Det strider mot begreppet skatt,
under hvilket de måste inordnas, att dessa bördor icke hafva
någon proportion till skatteförmågan hos den som utgör dem; men
dermed är saken icke afgjord, ty trots sin egenskap af skatter
hafva de alls ingen relation till jordegarens skatteförmåga, och i
denna sin egondomliga ställning till skattegifvaren hafva de dock sin
realitet. Vi äro derför berättigade till det påståendet, att de äfven
såsom skatter icke äro ur ekonomisk synpunkt orättvisa, men att man
begår en orättvisa, eller, om vi icke fä begagna detta ord, en
obillighet, genom att endast taga hänsyn till deras formela
beskaffenhet. Vi kunna också fortfarande med allt skäl vidhålla
våra påståenden, att ae oföränderliga och uråldriga grundskatterna
äro en i många- hänseenden förträfflig beskattningsform; att de,
oberäknadt den säkerhet och stadga de gifva åt statens finanser,
på det hela äro mindre känbara och olägliga för jordegaren än en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
