- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
463

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEM ANDRA OKTORER 1871.

463

samt aktar på de förutsättningar, hvarpå dessa åter i sin
ordning bero.

Å vår sida utgå vi från det ekonomiska faktam, att
jordvärdet i alla möjliga transaktioner måste beräknas med hänsyn till
storleken af de på jorden hvilande bördor, dessa må na vara räntor
af obestridt privatsrättslig natnr, eller s. k. grundräntor till staten;
att det med 100 rdr onererade skattehemmanet af hvarje förståndig
köpare betalas med omkring 2,000 rdr mindre kapital än det
bredvid liggande till bruttoafkastning jämgoda säterihemmanet; att den
minskning i hemmanets kapitalvärde, som den sekelgamla
grundskatten vållat, omöjligen kan hafva något att göra med den
nuvarande egarens kapitaltillgång, eftersom arfs- och köpetransaktioner
borttagit allt samband dem emellan; att den, hvilken för hemmanet
betalat 2,000 rdr mindre än hvad det skulle betingat, om det varit
fritt från grundskatt, omöjligen kan i detta ögonblick vara egare
till dessa 2,000 rdr, som han hvarken egde förut eller fick af
säljaren till skänks, men att han skulle blifva egare deraf i samma
ögonblick som skatten borttoges och hans hemmans värde derigenom
steg; att med ett ord grundskatten ekonomiskt taget har till
hans kapital alldeles samma förhållande som räntan å en privat
inteckning, är en förmögenhetsandel, som han nu icke eger.

Den svenske skattqjordsegaren åter utgår från det rättsliga
faktum, att han är egare med full eganderätt till sitt hemman,
genom hvilken transaktion det nu än må hafva kommit i hans ego,
hvilket pris det än vid köp och försäljning måtte betinga. Och
sedan fortgår hans breda och enkla argumentation sålunda. Jag
känner icke mer än två slags afgifter af en sådan egendom, räntor
på intecknad skuld och skatter. Någon inteckning i statens hand
å mitt hemman vet jag icke af, och lär sådan ej heller kunna
uppvisas; alltså måste don afgift, jag erlägger i grundskatt, vara en
skatt. Och dertill vet jag, att det är kronofogden, som uppbär
densamma tillika med alla andra skatter, att den liksom de andra
användes till statens utgifter, och att den derför måste betraktas
som mitt bidrag till det allmännas behof. Slutligen tillägger han,
mindre rätt, mea icke mindre tvärsäkert: att den ock tages af
mina inkomster, det kan väl ingen förneka, som ej vill bestrida, att
hemmanet, hvaraf inkomsterna utgå, är mitt; ty den afkastning, jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free