Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
MYNTFRÅGA1I8 HYA 8TÄLLKIVO.
inom Tyskland fätt vika för statsenheten, och myntreformen
inträder då helt natnrligt i främsta ledet af de stora uppgifter, som det
Tyska rikets regering måste föresfttta sig. öfvergången fr&n silfver
till gnid såsom värdemätare och bytesmedel har af Tysklands
klarsyn tare ekonomer redan länge varit förntsagd och yrkad, och sedan
ander detta sista årtionde den 1848 väckta farhågan för guldets
värdefall gifvit med sig, hade öfvertygelsen om nödvändigheten af
"Goldwährung" blifvit så allmän och orubblig, att de, som i dessa
frågor hade och yttrado någon mening, alltid utgingo frän den
obestridliga och oomtvistade förutsättningen, att myntsystemets
grandval så fort som möjligt måste blifva guld; men detta "så fort som
möjligt", hvilket under normala förhållanden kan betyda: inom ett
tiotal af år, har genom kriget och fredsslutet kommit att betyda:
inom ett tiotal af månader, och den vigtiga politiska enhetsfrågan,
har sålunda blifvit förknippad med en icke mindre vigtig affàrsfråga.
Konjunkturen för öfvergång från "Silberwährung" till "Goldwährung"
har nämligen aldrig varit och kan utan tvifvel aldrig blifva för
Tyskland mer gynsam, än den just nu är; den är för Därvarande
så gynsam, att det nästan vore ett oförlåtligt lättsinne att låta den
gå obegagnad förbi. Den bjuder allt hvad man för underlättandet
af en dylik öfvergång kan önska: god tillgång på guld, förmånlig
kurs för silfver och godt aflopp för det silfver, som Tyskland icke
längre behöfver. Kriget och fredsslutet hafva skapat dessa
förhållanden, och till fötød deraf äro de naturligtvis icke särdeles
långvariga, men antagligen skola de vara så länge som fredsslutets
hårda vilkor utöfva sitt inflytande på penningemarknaden, och denna
tidpunkt har sålodes Tyskland att begagna.
Till dessa konjunkturer hör i första rummet, att de genom
fredsslutet stipulerade krigskontributioner till en icke ringa del
inbetalats i guld eller i sådan form, att kejserligt tyska regeringen
derigenom fått eller lätteligen kan få i sitt våld den qvantitet gnid,
som erfordras till de första åtgärderna för införandet af ett
guldmyntsystem. Dertill bör vidare, att Frankrikes sträfvan att så
mycket som möjligt betala krigskontributionen i silfver, helst tyskt
silfvermynt, icke tillåta silfret att under den pågående
betalningstiden fortfarande betydligt qjunka i värde. Och slutligen kommer
härtill, att Frankrikes double é tal ön, denna fallskärm, som hittills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
