- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
387

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKÖNLITERATUR.

387

begånget brott trycker mr Clennam, för läsaren afslöjad, men han
känner sig likväl mindre tillfredsstäld derigenom, ty det samtidiga
ramlandet af det gamla huset står ej i något sammanhang med
monsieur Rigauds brott, hvilken dock är den ende, som dervid
omkommer. Både den samma mrs Clennam och mr Flintwinch, som
hade del i de brottsliga hemligheter, för hvilka gamla huset
utgjort skådeplatsen, undkommo deremot nu Nemisis, som rättvisligen
bort drabba dem. I Pip Pirip lemnas visserligen npplysuing om både
miss Harishams och Estellas öden, men öfver den senares förhållande
till Pip hvilar ett dunkel, som af de knapphändiga slutorden icke
skingras. I Vår gemensamma vän konstateras hufvudpersonens död
redan på de första sidorna, och dock lefver han fiillt frisk och
sund hela boken igenom. Dylika retemedel för läsarens fantasi
behöfde icke Dickens använda, och berättelserna vunno heller
ingenting på denna konstigare fabel, hvilken dessutom vanligen åtföljes
af en stor och tröttande arbetets bredd. Det är med ledsnad vi
nödgats anmärka både dessa och andra fel hos Dickens, men vi hafva
ansett oss pligtiga dertill, och hans storhet var för öfrigt af ett så
åkta slag, att den väl tål vid sanningens fulla belysning. Att söka
dölja eller öfverskyla de fläckar, som vidlådde honom, skulle vi
anse som en förolämpning ej blott mot sanningen, utan ock mot
den store hädangångnes skugga. Sådan han var, var han en
älskling hos sjelfva kärnan af sitt folk, och han har gjort tillräckligt
för sin odödlighet, i det han skapat verk, som för en sen efterverld
skola gälla som de fullständigaste kulturbilder från nittonde
århundradets England.

Om Dickens yttre öden veta vi eu mycket att förtälja. Väl
känner man, att han 1841 gjorde en resa till Amerika, hvilket land
han då uppfattade något skeft, såsom hans skildring deraf såväl i
"American Notes" och i "Martin Chuzzlewit" visar. 1844 gjorde
han en resa till Italien, hvars minnen han äfvenledes förvarat i
"Italian Miscellaneous", och efter återkomsten derifrån uppsatte han
först tidningen Daily News, hviken han dock efter ett år lemnade,
och nu 1847—1851 inträdde för honom den period, som vi
åtminstone ause för hans högsta. I böljan af 1850-talet grundlade han
tidskriften "Houshold words", som sedermera utbyttes mot "All
the year round", i hvilken han nedlade de sista frukterna af
sin verksamhet. Ännu en gång, 1867, besökte han Amerika och
återtog nu offentligt de oriktiga omdömen om detta stora lands
folk, till hvilka han förut gjort sig skyldig. Denna hans resa var
ett sannskyldigt triumftåg, som inbragte honom både guld och
beundran, särdeles vid de föreläsningar af hans egna arbeten, hvilka
han höll i flera af unionens hufvudstäder. Äfven i England var
Dickens mycket uppburen såsom föreläsare samt gjorde också stor
lycka såsom skådespelare, då han uppträdde på en egen teater,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free