- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
337

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSVARSFRÅGAN OCH DE FEM RKSKRVASTERNA. 337

man i sjelfva verket till rent af vidunderliga konseqvenser. Vi
Tilja endast fästa uppmärksamhet derpå, att sedan indelta arméen
Tid 1812 års riksdag i så måtto förändrade sin natur, att den
fikulle blifva stam åt beväringen, har folkmängden inom vårt land
fördubblats. Med afseende på den stigande företagsamhet och de
dermed ökade förvärfskällor, som alltmera böljat inom vårt land visa
sig, är det all anledning hoppas, att befolkningen inom en ej så
aflägsen tidrymd skall ytterligare fördubblas. Vill man nu yrka.
att indelta arméen skall utgöra verkliga kadrer d. v. s. befäl och
underbefäl för den massa värnepligtige, som naturligtvis växer med
befolkningens tillväxt, under det den indelta arméen till sin
numerär alltid blir densamma, skola anspråken på den indelta soldaten
blifva allt större och större, och det blir således lätt att häraf finna,
huru ohållbart det af talaren framställda påstående måste vara. Vi
kunna derföre icke annat ån instämma i en annan talare herr Ola
Andersson* yttrande, när denne, synbarligen i anledning af herr
Bibbings yttrande, fästade uppmärksamhet derpå, att "man vill
göra den indelta soldaton till hvad han ursprungligen
icke är ämnad till, underbefäl för beväringen", och vi kunna
heller icke annat än jakande besvara den af samme talare
framställda fråga, om det icke är de öfrige samhällsklasserna, som
härigenom komma att åtnjuta en fördel på rust- och rotehållarnes
bekostnad.

Onekligen behandlades denna sida af frågan på ett rättvisare
sätt af häradshöfding Dufva. Uttrycket utskrifning uppfattades af
honom som icke allenast försvaret af hus och hem, hvilket är
liktydigt med ortförsvaret, utan såsom särskildt skyldigheten att ställa
sig i ledet för att möjligen deltaga i ett krig i främmande land och
en sådan skyldighet måste naturligtvis vara något annat, än
pligten att värna landet mot infallande fiender: "Det var deremot
skyldigheten i fordna tider att på Tysklands, Polens eller Rysslands
fält gjuta sitt blod icke alltid af nödvändighet och icke alltid i
fosterlandets sanna intresse." Utrymmet tillåter oss ej att närmare
utveckla detta anförande, som i början af majoriteten afhördes med
djup andakt; hvilken känsla dock försvann, när talaren böljade
granska Utskottets utlåtande och framhöll både det orättvisa och
obilliga i der uttalade anspråk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free