Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSFRÅGAN OCH DE FEM RKSKRVASTERNA. 329
betänkliga häruti, men & den andra fann nödvändigheten, att arméen
till sin numerär ej borde vara för svag, uttryckte man denna
sammansättning af stam och beväring med en s& lydande formel: "52
procent stam och 48 procent beväring."
Man ville dock ännu i händelse af krig bibehålla kadrerna
orubbade, ty 3:dje bataljonens officerare eller motsvarande antal
måste beräknas för depöterna. Det var endast de taktiska delarne,
som skulle medelst beväringen utsvälla till nära dubbla styrkan,
hvarigenom begreppet: "stam och beväring", ännu blef en sanning.
Detta ordet stam har i sanning varit ett olyckligt ord, som
åstadkommit mycken oreda i begreppen och ännu den dag som är
på ett vilseledande sätt spökar qvar i våra föreställningar om en
rätt arméorganisation. Det är derför af vigt att här göra en skarp
bestämning af begreppen. När man talat om stam i den
häfdvunna antithesen "stan* och beväring", har man derunder tänkt sig
en yrkesarmé af både befäl och trupp, som i sig upptager
beväringen såsom fyllnadstrupp, och der stammens soldater i ledet
genom sin bättre utbildning och framförallt sin fastare disciplin, sin
tryggare hållning, skulle tjena den ungdomliga beväringen till stöd.
När man åter talar om kadrer, menar man dermed endast befäl
och underbefäl i alla grader, hvilka liksom ramar omsluta de
värae-pligtige; och kan man sålunda dervid icke ens tala om en armé,
förr än man tänker sig dessa ramar fylda af värnepligtige, som
utgöra truppen.
Denna skilnad äro vi tvungna att på det skarpaste fasthålla just
i den fråga, som nu förekommer till afgörande, ty i sjelfva verket
beror indelningsverkets öde just på den evolution, hvarigenom
stamsystemet i och med den allmänna värnepligtens strängare tillämpning
nödvändigt öfvergår till ett k ad re system. Fenomenet är för livar
och en, som har ögon att se med, alldeles påtagligt, om vi blott
hålla oss till det senast af krigsministern framlagda
arméorganisa-tionsförslag. Ty hvad blifver den indelta arméen, den s. k.
stammen, vid tillämpningen på fullt allvar af detta förslag? Må man
huru mycket som helst envisas kalla den stam och fortfarande
prisa den stadga, som de indelta soldaterna skola gifva åt truppens
yngre och svagare element, beväringen — vid första mobilisering, om
icke förr, skall man dock genast se, att denna prisade stam icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
