Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL FERSEN 80M MEMOIRFÖRFATTARE. 30i>
deruti instämt (allt detta är, i förbigående sagdt, ogrundadtj så
bragtes kommissionen, då denna skrifna plan icke kunde
framskaffas, på den misstanken, att grefve Brahe ville dölja den, och
öfverlade om att sätta honom i Rosenkammaren. "Borgare, prester
och bönder yrkade härpå strängeligen, tillika med grefve Creutz";
men Fersen afstyrde denna grymhet genom att förmå kommissionen
att höra Brahes läkare, archiater Rosen, "hvilken, då han i
kommissionen blef uppkallad, frälste grefve Brahe från en så barbarisk
medfart, genom dess attest." Enligt kommissionens protokoll har
borgmästare Kock den 6 Juli yrkat, att Horn och Brahe skulle
genom hårdare fängelse tvingas till fullständigare bekännelse —
mot Born hade aktör framställt samma yrkande —; men att de
öfriga ledamöterna af de ofrälse stånden deruti instämt, omtalas
icke och är icke sannolikt, ty i sådant fall hade frågan varit
afgjord, i stället för att nu öfverläggningen härom uppskjöts, och
sedermera icke vidare återupptogs. Det är möjligt, att Fersens
inflytande bidragit dertill, att frågan sålunda fick förfalla; men att
Rosén deröfver blifvit hörd, derom har protokollet ingenting att
förtälja, och det är dock så fullständigt, att en sådan
omständighet ej kunnat förbigås, i fall den verkligen inträffat.
På två ställen, «s. 95 och 115, säges, att det var Hårdh, som
biträdt Brahe att stöpa kulor på Rydboholm. Den tryckta domen
kan upplysa, att det var Puke.
Sid. 115 berättar Fersen, Att underrättelsen om
upprorsförsöket i Dalarne ankom "söndagsaftonen den 27 Juni"; men i
ridderskapets och adelns protokoll för den 14 Juli 1756 har han såsom
landtmarskalk anmält, att kuriren härom ankommit "i förrgår",
d. v. s. den 12 Juli. Vidare berättas om samma sak is. 117) att.
"Riksens ständers kommission var så öfverhopad med ransakning
öfver upprorsstiftare och pasquillanter, att den ej kunde befatta
sig med detta mål, hvilket öfverlemnades till Svea hofrätt, der
Sahlfelt blef dömd till döden"; och samma uppgift, att det var
hofrätten, som dömde, upprepas straxt derefter (s. 119). Den
enklaste vederläggningen häraf är rikets ständers kommissions
tryckta dom öfver Sahlfelt och hans medbrottslingar; hofrätten
fick med dem ingenting att göra.
Omedelbart efter berättelsen om dessa upprorsförsök fortsätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
