Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL FERSEN SOM MEMOIKV’ÖRFATTAMl. MKi
då dessa fel lätt falla i ögonen oali kunna kontrolleras, så böra de
icke göra så stor skada. Vigtigare fir att tillse, huru Fersen
berättar sådant, som i strängaste mening tillhör hans memoirer,
tilldragelser i hvilka han sjelf tagit del, och om hvilka han bör ega
ett ögonvittnes auktoritet, förutsatt att han bemödar sig att
uppfylla ett vittnes pligt att tala sanningen, hela sanningen och intet
annat än sanningen.
Första gången som Fersen bevistade riksdag, var 1743, och
redan från den riksdagen förtäljer han med många omständigheter (I: 1*29
—131) en historia, som icke kan vara sann, huruledes Kierman
ref sönder borgarståndets protokoll o. s. v. Fersens berättelse
härom är icke allenast fullkomligt obestyrkt, utan låter också icke
förena sig med hvad man af protokoll och handlingar känner om
sakens verkliga förlopp. Likaså berättar han (I: 128), att
förslaget att eventuelt välja kronprinsen af Danmark blef af hans eget
stånda adeln, förkastadt umed en ringa pluralitet af två eller tre
röster", fastän det i verkligheten blef antaget. Om Lewenhaupts
och Buddenbrocks sak berättas (L 127) att, då kommissionens dom
föredrogs hos ständerna, "flere dagar förnöttes med handlingarnes
uppläsande, dem ingen aktade åhöra; pleni-rummen voro mest
tomma under den tid, som var gifven till dessa olyckliga mäns saks
kognoscerande. Men efter flera dagars förlopp och liggetid, då
afslag eller bifall gällde lifvet, voro alla stånds plena mangraunt
samlade" o. s. v. Allt detta är en ren dikt, ty handlingarna blefvo
aldrig i plena upplästa; adeln yrkade, att så skulle ske i
Lewenhaupts sak, men måste afstå derifrån, då de ofrälse stånden icke
ville samtycka dertill, att akterna skulle från kommissionen
utlemnas.
Under 1746 års riksdag var Fersen icke i Sverige, och vi
vilja derföre ej fästa oss vid hvad han derom har att förtälja.
Likaså må vi förbigå 1751 års riksdag, för att utförligare
sysselsätta oss med hans berättelse om den af år 1755—1756. Det var
den märkligaste tidpunkten i hans lif, hans inflytande var då större
än någonsin förr eller senare; man ser också af framställningens
utförlighet, huru vigtig han sjelf ansett denna riksdags historia vara
för fäderneslandet och för hans eget minne. Man bör derföre tro,
att han här gjort sitt bästa. Vi skola se till, huru hans berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
