Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AX KL FERSEN SOM MEMOIRFÖRFATTARE. 301
Ständers komission ; I: 159, att det var 1743 års Sekreta Utskott,
som med premier uppmuntrade utförseln af plåtar, (såsom ersättning
får 1756 års Sekreta Utskott, II: 143, bära skulden för en åtgärd,
som verkligen tillhör 1743, nämligen tillåtelsen att betala sjötullen
med sedlar i daler kopparmynt i stället för silfver). I: 172 förvexlas
riksråden Lagerberg och Cronstedt; I: 175 berättas, att Erik
Wrangel tog afsked ur rådet 1747. I: 158 och II: 9 får man veta, att
Tessins beskickning till Köpenhamn 1743 misslyckades; II: 18,
att ordnarne instiftades vid riksdagen 1747 med Riksens Ständers
tillstyrkande; II: 19 att häradshöfding Wijkmann 1751 dömdes af
Hofrätten; II: 64, att Hårleman var en af hattpartiets styresmän vid
riksdagen 1755, ehuru han dog i Febr. 1753; II: 141 förekomma
några oriktigheter om arméens pensionskassa, som man icke borde
vänta, af den som var landtmarskalk, när hon inrättades, och
sedermera fältmarskalk i arméen. Otaliga andra dylika misstag att
förtiga.
Icke utan en viss förvåning ser man, att den som tre gånger
var landtmarskalk under frihetstiden, icke rätt känner till de
grundlagar som då gälde. Så får man I: 30 läsa, att enligt akten om
konung Fredriks upphöjelse på tronen, Ständerna skulle ega att
välja tronföljare, så snart endera konungen eller drottningen
aflidit; fastän i verkligheten bägges död borde afbidas; detta
misstag gör, att successionsfrågans väckande efter Ulrika Eleonoras
död icke får sin riktiga färg. Om riksdagsordningen af 1723
säges (I: 39), att genom den "konungeus röst blef undergifven rådets
pluralitet och ständernas oinskränkta vilja" — liksom om detta
icke redan hade skett genom regeringsformen och
konunga-försäk-ran. Yid berättelsen om riksdagen 1771 heter det (III: 72), att
till kanslipresidento-embetet, liksom till alla andra, förslag
upprättades, inom hvilket konungen egde att välja; och likväl hade
Ständerna 1751, i sammanhang med Adolf Fredriks konunga-försäkran,
stadgat, att hädanefter till kanslipresident icke mer än en skulle
af dem föreslås till konungens utnämnande; och till detta
stadgande hade Fersen sjelf bidragit genom ett skriftligt anförande.
Äfven uppgiften (I: 49), att efter riksdagen 1727 vid riksrådsval
"riksens ständer aldrig uppgåfvo mer än ett förslag i sender". är
icke alldeles noggrann. Af en f. d. landtmarskalk och f. d. riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
