Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 8tati8tik.
Ur en annan synpunkt åter förvärras statistikerns uppgift
deraf, att det svenska statsverkets flesta rubriker sakna allt statistiskt
värde. Det gagnar föga att gifva en tableau öfver inkomsterna,
der i en kolumu föres "Ordinarie Ränta" i en annan "Allmän
Bevillning", ty dessa bägge äro ekonomiskt taget rent betydelselösa
begrepp. Ordinarie ränta är ett sammelsurium af alla möjliga slags
skatter och afgifter; äfven om man försigtigtvis utskiljer
jernvägs-trafikmedlen, återstå dock grundskatter och tionde,
produktionsskatter, kapitationsskatter, bötesmedel, fyr- och båkafgifter m. m. hvilka
alla för ekonomen och statistikern hafva hvar och en sin betydelse.
Likaså äro ju i rubriken Allmän bevillning sammanförda
capita-tionsskatt, fastighetsskatt, inkomstskatt, näringsskatter, lyxskatter
m. ra., hvilka icke gerna kunna hopföras, om man vill gifva, hvad
vigtigast är, ett begrepp om statsinkomsternas natur i vårt land.
Det är icke heller för den egentliga finansstatistiken särdeles lätt
att syssla med sådana utgiftsrubriker, som i synnerhet i äldre tider
förekommo i den svenska riksstaten, och som ännu i dag icke just
äro egnade att gifva en rationel gruppering af statsutgifterna.
Tillföljd af dessa omständigheter ges det också i vår statistiska
literatur knappast tvänne öfverslag öfver statsverkets ställning, som
med hvarandra öfverensstämma. Utrymmet är öppet för
användande af de mest olikartade principer i afseende å uppställning och
beräkning, och vare sig man går efter stater eller hufvudböcker,
kan man nästan i oändlighet variera med siffrorna och deras
gruppering. Vi få sålunda, för att endast anföra ett exempel, för året
1850 ur trenne olika sammanställningar af statens samtliga
inkomster öch utgifter följande siffror:
Inkomster Utgifter
enl. Rathsmann....... 20,846,763. 22,899,980.
enl. Finanskommittéen . . . . . 23,196,465.
22,236,249-enl. Tabellar. och Graf. Framställn.
af Sv. statens ink. och utg. . . 22,542,400. 20,682,200.
Och vill man välja något af de senare åren skall jämförelsen
mellan olika beräkningar visa ännu större skiljaktigheten Hvarje
dylik uppställning behöfver man derför underkasta en särdeles
noggrann undersökning, blott för att utfinna grunderna för beräknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
