Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
TVÅ FÖRFATTARE FRÅN 1840-TALET.’ 236
na, och tvifvelsutan med fördel, nya upplagor af Hera författare
fr&n 1830 och 1840-talen, såsom Fredrika Bremer, Emilie
Flygare-Carlén, Pehr Sparre, Onkel Adam och August Blanche. Men vi
skulle mycket misstaga oss, om ej den framgång, dessa nya
upplagor röna, till väsendtlig del grundar sig på den pietet, med
hvilken våra dagars läsande publik från barndomen varit van att
betrakta desse författare. Såsom något eget kan ock anmärkas att
ingen förläggare kommit på den tanken att ånyo upplägga C. J. L.
Almqvists skrifter, af hvilka dock en stor del skulle vara högt
förtjent af att komma till en större publiks kännedom. Men
måhända kan orsaken dertill just sökas i den omständigheten, att han
gått miste om den der omnämda pieteten, hvarför en dylik affär
möjligen skulle blifva mindre lönande.
Ingon må dock häraf draga den slutsats, att vi skulle vi|ja
förneka eller ens nedsätta betydelsen af detta skede inom vår
literatur. Tvärtom. Det var i de flesta fall, och särdeles med hänsigt
till romanen, mycket rikare än det nuvarande. Men det hade en
annan smak än vår samtid, och det skulle verkligen vara
föivånan-do, om, då så mycket just under de sista trettio åren tänkts och
skrifvits på konstfilosofiens område, den senare icke skulle hafva
närmat sig en fullkomligare uppfattning af konstidealet. Men hvaije
konstnär har rätt att bedömas efter sitt förhållande till sin tids
konstideal, och detta är orsaken till att vi velat fästa
uppmärksamheten å några betecknande drag hos detsamma, sådant det visar sig
i fyratiotalets literatur i allmänhet, innan vi öfvergå till en närmare
skildring af de båda författare, som skola utgöra ämnet för denna
uppsats.
Bägge dessa författare utöfvade ett ej ringa inflytande på denna
literatur och delade äfvenledes, såsom naturligt var, till en viss grad
de fel, som vidlådde densamma. En särskild orsak till en
framställning af deras författareskap ligger i den förut nämda
omständigheten, att nya upplagor af deras verk äro under utgifning,
hvarigenom en ny uppmärksamhet blifvit fäst vid dem och deras långa,
omfattande och uppburna verksamhet å nyo blifvit tör den stora
allmänheten lätt öfverskådlig. Visserligen lefver ännu den ene af
dem, och allmänheten lyssnar till och med ännu med nöje till de
"sammanflätade minnenu ur ett rikt lif, som han stundom för henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
