Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
EN BLICK PÄ. SVERIGES JERNVÄGAR.
tredje klassens passagerare, såsom Riksdagen föreslagit, anse vi vara
ett ytterst vågadt försök. En nedsättning i afgiften medför alltid
ökad trafik och förer som oftast snart till ökad inkomst, men en
förhöjning i afgiften har ännu aldrig, så vidt vi veta, ökat
enjern-vägs afkastning, och vi äro fullt öfvertygadc, att för den svenske
bonden eller arbetaren, som bildar flertalet af resande på denna
klass, är det icke likgiltigt, om man höjer priset till 30 öre d. v.
s. med 20 procent. Och afståndet till andra klassens afgift af 50
ore är åter för stort att förmå dem, som af ekonomiska skäl
föredragit tredje, att för en dylik förhöjning öfvergå till andra.
Utlandets erfarenhet säger oss ock uttryckligen, att vi icke skola gå en
dylik väg. Do Engelska bolag, som höjt afgifterna eller lagt an
på de snabba tågen till förmon för de förmögnare klasserna, hafva
oaktadt den mångdubbelt stegrade persontrafiken sett inkomsterna
sjunka för tågmilon, under det Belgien, Tyskland och Frankrike,
som förstått, hvilken guldgrufva erbjuder sig i tredje klassen, sett
inkomsten för hvar tågmil af persontrafiken gå i stigande *). Det
vore sorgligt, om vi i strid med andras erfarenhet skulle förqväfva
uppblomstringen af vår mest gifvande persontrafik. Och det är
långt ifrån, synes oss, att 25 öre milen kan betraktas som för
låg afgift. I Preussen synes redan för flera år sedan priset per
svensk mil varit 35 öre för tredje och 19 för fjerde klass**),
och i Belgien 30 öre milen för tredje klass men med en
starkt fallande skala för växande afstånd. Jämfördt med
lefnads-kostnader och förmögenhetsutbredningen kan man väl påstå, att
tredje klassen hos oss icke betalar ett lägre pris, än dess like i
utlandet. Men det är på de klasser, som räkna millioner, man
skall lägga an, om man vill förtjena något i stort. Huruvida man
åter gör detta genom att förhöja afgiften och sålunda försvåra
tillfället att resa, det anse vi vara mer än tvifvelaktigt.
En sak, som skulle vara intressant att säkert känna, vore
nettovinsten af snälltågstrafiken jämförd med den af de öfriga slagen,
*) Det är visserligen oss ej obekant, att nedsättningen i Belgien
1866 änna 1868 icke återställt jämvigten i personinkomsten, men effekten
af en dylik åtgärd framträder ej genast, och dessutom inverkade 1866
års krig ej obetydligt på rörelsen.
**) Enligt Preussens officiella Jernvägsstatistik för 1863.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
