Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 EN BLICK PÄ. SVERIGES JERNVÄGAR.
påstående, att en bana, som förenar skogstrakter och bergslager
med hvarandra eller med hafvet, i trafik och inkomster eger ett
ovilkorligt företräde framför en bana genom äfven den rikaste och
mest befolkade slättbygd.
Att för öfrigt af statens linier somliga bära sig bättre somliga
sämre, är gifvet. Såluuda gåfvo bandelarne Göteborg—Falköping
och Malmö—Elmhult öfver 5 procent i behållning år 1869, under
det den 16 mil långa linien Jönköping—-Elmhult blott gaf 1,554.
Men man får härvid ej lemna ur sigte, att samma nettovinst kan
på en bandel vara god behållning, på en annan icke, derför att
den senares anläggningskostnad varit betydligt drygare. Så
lemnade t. ex. linien Stockholm—Gnesta i behållning 30,000 rdr för
hvaije baumil mot 32,600 å hvarje mil mellan Hallsberg och Göta
kanal, och ändock gaf den förra blott 2,037 procents ränta å
kapitalet mot 4,iU0 å den senare, derför att den kostat mer än dubbelt
i anläggning. Å den andra sidan kan det hända, att, ehuru tvänne
bandelar kostat ungefär lika, och den ena till och med har en
lägre inkomst, dock just denna senare utvisar en bättre nettovinst,
derför att dess utgifter varit proportionsvis mindre. Så inbringar
t. ex. hvaije mil på linien Göteborg—Falköping 111,000 rdr mot
90,000 å linien Malmö—Elmhult, under det milen å den förra i
anläggningskostnad blott varit 60,000 rdr dyrare än å den senare.
Men ändock visade sig behållningen å den senare något högre,
derför att dess utgifter blott voro 47 procent af inkomsterna, medan
samma siffra å Göteborgslinien steg till 55. Hade utgifterna äfven
der kunnat nedbringas till 47 procent, skulle den gifvit något öfver
sex procent i ren behållning. Utan tvifvel äro genom svåra
terrängförhållanden ökad dragkraft och slitning skulden till att,
jäm-fördt med Malmö-banan, dess utgifter äro så höga, i stället för att
annars regeln är under vanliga förhållanden, att utgifterna icke
tillväxa i samma proportion som inkomsterna. Bäggo de anförda
exemplen erinra om den sanning, vi förut framhållit, nämligen att man vid
en jernvägs byggande har två faktorer att väga mot hvarandra, å
den ena sidan nedläggande af minsta möjliga kapital, å den andra
största möjliga undvikande af stigningar och krökningar samt
iakttagande af nödig soliditet, för att ej annars materielens slitning,
dragkraften och banunderhållet i framtiden skola fördyras med vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
