Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
EN BLICK PÄ. SVERIGES JERNVÄGAR.
der icke hade jernvägar, sä är det vanvördigt mot dem och
alldeles öfverflödigt att införa dylika nyheter, som för ett fattigt folk
äro onödiga lyxartiklar och endast skola till sluts qväfva oss i sina
armar af jern. — Hvad skall man nu tro, dä man finner så många
och motsatta omdömen? Kanske dock saken ej står så farligt, om
man träder den rigtigt in på lifvet. Så synes åtminstone oss, och
vi vilja för vår del bjuda till att i någon mon belysa saken ur de
förträffliga källor, som stå en hvar till buds, men ändock af de
flesta likgiltigt förbises.
Det är trafikbehållningens förhållande till anläggningskapitalet,
som visar oss, huruvida en jernväg betraktad som en ren
affärsspekulation kan kallas ett lyckadt eller misslyckadt företag. Men att
ensamt ur denna synpunkt betrakta statens banor vore eusidigtoch
orättvist, då staten, såsom vi förut anmärkt, har att behandla frågan
från tvänne sidor, både den direkta vinstens (trafikbehållningen) och
den indirekta fördelens (den allmänna nyttan för staten och enskilde
af lättade kommunikationer). Och är väl för öfrigt resultatet af
statsbanetrafiken, fråfi rent finansiel synpunkt betraktadt, så
nedslående? Tvärtom synes oss, ty nettobehållningen har visat en
gifven tendens till fortgående stigande. Från att år 1862 blott vara
1,4 procent hade den år 1870 vuxit till 3,5. Stigandet har varit
både hastigare och jämnare än på de Belgiska statsbanorna, om
hvilka man mot slutet af 1830-talet der hade den föreställningen,
att de blott skulle bringa ruin öfver landet. Behållningen böljade
dock snart stiga och har, ehuru ej utan växlingar, sedan hunnit
från 3 procent 1843 till 6 år 1860 *), ett i och för sig rätt godt
resultat, men som dock träder i skuggan för det omätliga inflytande, hvilket
sjelfva saken utöfvat på landets ekonomiska utveckling. Det är nu
visserligen sant, att åren 1867 och-1868 hos oss utvisade ett
tillbakagående, i det utgifterna stego starkare än inkomsterna, men
orsakerna voro lyckligtvis till större delen tillfälliga. Ty dessa tvänne
års tryckta affärsförhållanden hindrade inkomsternas snabbare
tillväxt, under det att utgifternas stegring mest härledde sig dels
från ett för tillfället ovanligen stegradt banunderhåll dels från de
*) Laveleye: Histoire des Cherains de fer Beiges, s. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
