Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
SVENSK POLITIK 1742—o0.
Genom väckande af tronföljdsfrågan hade Hattarne lyckats för
det första undanskjuta efterräkningen för det nesliga krigets
upphof. De inflytelserikaste medtäflarnes hofsamhet och motvilja mot
partiförföljelser hulpo dem att få den fullkomligt efterskänkt. Och
denna nya framgång vans utan någon godtgörelse för de förföljelser
de sjelfve anstält; tack vare ett nytt grepp, nämligen utverkandet
af beslutet, att frågan om de år 1739 "licentierade" riksråds- och
afsatte kansliembetsmäns återinsättande i sina förra embeten skulle
uppskjutas till nästa riksdag.
De grepp, hvarigenom de, med kraftigt stöd af den allmänna
harmen öfver den nykomne ryske ministern von Korffs öfvermod,
vid riksdagen 1746—1747 fullkomligt återvunno sitt förra välde,
voro: förhindrandet, att frågan om de "licentierade" riksrådens
återkallande till rådsbordet kom till afgörande: den öfverraskning,
hvarigenom de vid jultiden 1746 fingo i rådet insatta fem af sina rikast
utrustade, kraftfullaste och i partistrider mest öfvade män: den
störste motståndarens, Samuel Åkerhjelms, utdrifvande derur: det
mot Hattarnes utsväfvande planer naturligen obenägna, men genom
sitt beteende vid nästföregående riksdag i allmänna omdömet ned*
satta bondeståndets ytterligare nedsättande genom anstiftande af
split och oordningar inom detsamma: bemödanden att undergräfva
den naturliga enigheten mellan samma stånd och presteståndet:
fördömelsen och bestraffningen af den under fortfarande
missstämning öfver sista kriget farliga läran om riksdagsmäns
ansvars-skyldighet inför sina valmän, och slutligen genom lömskt utkastade
misstankar utbredd skräck.–Riksdagen 1746—1747 erbjuder
samma vidriga skådespel af hätska förföljelser, oförsynta
partibelöningar och förakt för lag, som utmärkt de två föregående riksdagar,
der Hattarne varit rådande, nemligen 1738—1739 och 1740—1741.
— Korruptionen genom främmande makters penningar nyttjades lika
oförs}rnt af Mössor som af Hattar och hade vid Riksdagen 1742—
1743 varit använd i större mått, än någonsin förut och äfven i
större än 1746—1747.
Det unga hofvet, tronföljaren och hans gemål, vans af
Hattarne, likväl blott för den första tiden, genom Tessins lyckliga um-
i tidskriften åsyftad, hade den väl förtjent att uppgifvas i stället för att
blott mystiskt antydas. Vi ha ej forskat derefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
