Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-SVENSK POLITIK 1742—50.
195
alla tillfällen att ander hand underhålla dessa fördelaktiga tankar.
Och på sin kort derefter anträdda resa till Paris fann Tessin både
Christian VI och Schulin benägne att ingå i det fransk-svenska
förbundet, likväl ej förr, än sedan den med England ingångna
förbindelsen utlupit. Men Schulin föreslog derjemte att i största hemlighet,
utan dröjsmål, mellan Frankrike och Danmark böija
underhandlingar, som till och med skulle afse Danmarks deltagande i det
väntade svensk-ryska kriget, mot andel i vinsten. Fördraget borde
dock ej undertecknas förr, än tiden vore inne för verkställigheten
af deri öfverenskomna mått och steg. Detta fördrag blef ock
verkligen utskrifvet och från Köpenhamn afskickadt jemte ett bref från
Christian VI till Ludvig XV. Men hemligheten blef röjd och
danska styrelsen tillät ej fördragets aflemnande (Febr. 1740). Danska
hofvets förhoppningar om svenska tronens förvärfvande underhöllos
emellertid af de svenske statsmännen, utan att nämnda hof likväl
deraf lät förmå sig till det ifrigt önskade uppträdandet vid Sveriges
sida i kriget. Sinnesstämningen i Danmark synes dock derunder
varit vänligare mot Sverige än vanligt. Man finner för inverkan
på riddarhuset^ ungdom vid 1742 års riksdag påräknad en dansk
officer, som yarit frivillig vid finska hären; och flere danske
sjöofficerare erbjödo åt 1742 sin tjenst på svenska flottan; ett anbud,
hvilket likväl fans betänkligt att antaga. Sådant borde naturligtvis
påkalla motsvarande tänkesätt inom Sverige, och den danske
ministerns i Stockholm, Grüners, flerfaldiga slägtförbindelser i Sverige
gjorde honom särdeles passande att till fördel för sitt hofs
tronföljdsplaner bearbeta denna sinnesstämning. Han gjorde det äfven,
såsom Herr M. säger, med nit och skicklighet. Redan före böljan
af 1742 års riksdag trodde han sig hafva vunnit åtskillige
inflytelserike män; och efter den snöpliga utgången af försöket att
genom Carl Peter Ulriks val återfå Finland samlades ett stort parti
kring förslaget att välja kronprinsen af Danmark till tronföljare.
Detta förslag var utan tvifvel också ur åtskilliga synpunkter rätt
antagligt. Skammen att efter det nesliga ryska kriget tigga
Danmarks hjelp var ej större än den, att nödgas såsom nådegåfva af
Ryssland begära Finlands återställande. — Att en hjelp,
tillräcklig till detta lands återeröfring, kunnat från Danmark och Norge
erhållas, var väl ganska tvifvelaktigt. Att efter danska kronprin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
