Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 NAPOLEON DEN 1:8TE OCH FRANSKA REVOLUTIONEN.
vat uppgifter mot uppgifter och bref mot bref, och vanligen finner
man Napoleons försäkringar, uppgifter och löften vederlagda icke
blott af andra trovärdiga sagesmän utan framförallt af honom sjelf.
Bulletinerna motsägas af depecherua, Moniteuren af brefven, de
diplomatiska noterna af fördragen, och det är ingenting ovanligt
att se skrifvelser af samma dag till olika personer bära vittne om
mannens cyniska lögnaktighet. Lanfrey har härmed kanske mer
än genom något annat gjort sig förtjent om den historiska
forskningen å detta område.
Ty i och med kännedomen om dessa karaktersdrag är det
också i sjelfva verket omöjligt att stanna vid den ästetiska
uppfattning af Napoleons personlighet, som vi här ofvan skildrade. Det
lömska sveket, det hycklande charlataneriet kunna icke på något
vilkor hänföra oss till beundran; de förjaga romantiken från detta
storhetens ideal och afslöja en otäck, vederstyggligt prosaisk verklighet;
de nedstörta titanen och lemna en lumpen menniskovarelse i behåll.
Vår sedliga känsla tager inför dessa själsegenskaper ovilkorligen ut
sin rätt, och det är som om ett ok lyftes från våra skullror dervid.
Vi resa oss liksom väckta ur en pinsam dröm, då vi tydligen se,
huru han, som i öfvermod trampade på menskligheten och kallades
stor, i sjelfva verket var mindre än den minste bland oss. Och
framförallt, vi tro ej längre på den gudomliga tillskyndelsen i detta
lif af idel ostadig lögn; vi fångas ej längre af föreställningen om
"hjelten som verkar blindt hvad anden vill", när vi så tydligen se
hela verksamheten krympa ihop till en liten serie af futtiga,
sjelf-viska beräkningar. Gyckelbilden af en högre slags menniska
försvinner inför denna upptäckt, och den jättelike mannen står för oss
sådan han verkligen var, som en af de störste egoister
verldshisto-rien känner.
Hans svekfullhet och oädelhet voro tydligen intet annat än
yttringarne af en sjelfviskhet, som icke erkände någon förbindelse
till menskliga varelser; huru skulle ett sådant sinne kunna förstå
personliga förbindelser af ännu högre och finare natur? Han
uppoffrade aldrig sina nycker och begärelser för bevarandet af tro och
heder; hur skall man tro, att hans själ kunnat inrymma något af
den sjelfuppoffringskraft, som är nödig för hvaije kämpe i högre
makters tjenst? Han ville bedåra verlden — och bedårade må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
