Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 NAPOLEON DEN 1:STE OCH PRAN8KA REVOLUTIONEN.
sådan som Eugène eller af en minister sådan som Marbois; men
förtjensten af finansernas återupprättande och lagstiftningsverkets
fullbordan tillerkännes uteslutande en Gaudin och en Mollien, en
Tronchet och en Portalis. Tydligast framträder denna skefhet i
teckningen af det fredens storverk, som hittills varit en hufvudpunkt
i loftalen öfver Napoleon, fullbordandet af Code civil. Den utföres
af Lanfrey ganska vidlyftigt, men afser från början och till slut
endast att visa, hvad förste konsuln icke har gjort, hvilka
förtjenster han icke har haft om detta monumentala verk. Fältet
var tacksamt nog för kritiken, ty loftalarne hafva låtit
orimligheter komma sig till last, i det de af Napoleon velat göra icke
blott en Justinianus utan en Tribonianus; men sedan kritiken
nedslagit denna uppenbara dikt, sedan det till evidens är bevisadt —
om något sådant behöfde bevisas — att Napoleon icke var någon
stor jurist, har Lanfrey å andra sidan icke ott enda ord af
erkännande för den oförlikneliga energi, hvarmed den nye styresmannen
gång undkomma med den besynnerliga förklaringen, att »budgetens
formulärer och förvecklingar bjuda föga intresse för historien». I viss
mon kan denna reflexion vara sann: ett finansverk, så undergräfdt, som
Frankrikes blef under de senare åren af Napoleons lif. får ickc dömas
efter de fictioner, som insattes i budgeten; men såväl dessa konstiga
inachinationer som isynnerhet de vackra, genialiska åtgärder, genom hvilka
finanserna under den första perioden bragtes i skick, förtjena mycket
mer uppmärksamhet, än Lanfrey deråt skänkt. Det är mycket, som frestar
oss att tro. det bristen här väsentligen beror derpå, att förf. icke just
haft sinne för dessa torra detaljer af samhällslifvet. Men utan dessa
detaljer mäter man dock icke en statskonst sådan som Napoleons. På
samma sätt förhåller sig med allt det öfriga*af den civila och militära
administrationen. En förf. hvilken såsom Lanfrey ögonskenligen noga
genomforskat Napoleons correspondance, borde hafva känt sig manad att
något starkare betona den kejsarens verksamhet i alla förvaltningens
grenar, hvarom dessa akter bära vittne; man har icke uttömt deras
betydelse för karakteristiken af hans regentegenskaper genom att derur
utplocka de mest slående bevisen för hans felsteg och ondska. Några
rader eller några sidor, här och der instuckna, äro icke nog för att gifva
oss en åskådlig bild af Napoleons karakter som styresman och organisatör;
de äro i synnerhet alltför knapphändiga, när man iakttager, att t. ex.
en sådan godbit som »L^ssassinat du duc d’Enghien, Procès de
Cadou-dal et de Moreau, Mort de Pichegru» upptager fnllt en femtedel af
berättelsen om de händelserika åren 1803—1809.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
