Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
armborga nisationen och indelningsverket. 103
om de äro verkligt utbildade, göra indelningsverket fullkomligt
obehöfliga Indelningsverket är i sjelfva verket ofantligt dyrt, just
derför, att det för ett skenbart billigt pris ger oss en illa öfvad och
illa organiserad armé.
Enligt hr krigsministerns beräkning, framlagd vid 1369 års
riksdag, skall kostnaden för de indelta soldaternas årliga
underhåll på roten uppgå till 3,255,190 rdr, enligt vederbörande
rege-ments- och corpschefers uppgifter åter till omkring 4,000,000 rdr.
Vi lemna derhän, hvilkendera uppskattningen är den rätta, men i
hvilket fall som helst synes oss denna utgift vara allt för stor för
att deremot erhålla manskap som på roten skall gå och hafva
känslan att vara soldater, under det de dertill i verkligheten aldrig blifva
utbildade. Det är också icke utan skäl, som’ utländningar, hvilka
hafva insigter i dylika frågor yttrat förvåning öfver det
egendomliga i vår arméorganisation.
Slutligen böra vi icke lemna oanmärkt, att bland de många
loford, som man slösat på vår indelta armé, har äfven varit det,
att indelte soldaten alltid är gift En fransk nationalekonom*)
yttrar härom: "Soldaternas giftermål skulle inom de europeiska
arméerna åstadkomma en fullkomlig omstörtning, hvaråt vännerna
till freden och friheten skulle skänka sitt lifligaste bifall". På
denna grund skrifver han en lofsång i obunden stil öfver det
svenska indelningsverket. I sanning detta "fredsvännernas bifall" synes
icke vara lugnande för oss.
Såsom nationalekonom kan denne författare naturligtvis ej
betrakta kriget såsom annat än ett mensklighetens plågoris, och detta
lär ingen förtänka honom; men då han prisar en arméorganisation
sådan som vår, vill han dermed uppenbarligen hafva sagt, att det
vore önskligt, om något dylikt kunde i alla länder införas, emedan
regeringarne och folken väl skulle betänka att kasta sig i krig,
om de visste, att efter hvarje soldat som stupade, samhället måste
öfvertaga underhållet af enkan och ett större eller mindre antal
oförsöijda barn. När man derföre läser denne författares lofsång
öfver soldatäktenskapen, föranledes man att yttra ungefär som en
talare i en viss lagstiftande församling vid diskussionen om döds-
*) Chevalier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
