- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
101

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

abméorganisationen och indelningsverket. 101

ten, hvaruti han föga öfvas, och hela hans tjenstetid blir i sjelfva
verket aldrig annat än en ofulländad rekrytdaning. Vi tveka icke
att tillägga, att den indelte officeren sällan erhållit tillfälle att
förvärfva sig dessa praktiska insigter, hvarigenom han sättes i stånd
att meddela soldaten undervisning i alla de grenar af tjensten, som
visserligen icke förekomma vid paraden, men dess mera i kriget.
Det är nemligen hela denna vigtiga del af tjensten, som fått namn
af fälttjenst, som nästan aldrig med indelta soldaten öfvas, emedan
dels de korta mötena icke dertill gifva tid, och dels dessa öfningar
fordra frihet att röra sig öfver åkrar och ängar och detta icke
låter sig göra under mötestiden, då säden står växande på marken

Under mötena företagas t. ex. stundom s. k. fältmarscher.
Meningen med dessa skulle naturligtvis vara att öfva trupp och
befäl med den så nödvändiga bevakningen under marsch, n ågot
som, synnerligen då man marscherar i kuperad mark, är ganska
svårt och fordrar rätt mycken öfning. I stället för att låta
blän-karkedjan med behörigt understöd marschera framför hufvudstyrkan
samt detachera små truppdelar för betäckning af flankerna,
inskränker man ofta denna öfning till, att låta en pluton såsom spets
marschera några hundra steg framför bataljonerna. Orsaken,
hvarför denna så vigtiga öfning företages på detta sätt, är helt enkelt
den, att den på åkrarne växande grödan lägger hinder i vägen för
att låta någon del af truppen röra sig utom landsvägen. Det är
naturligtvis omöjligt att i närheten af fienden röra sig på detta
sätt, ty såväl spets som hufvudstyrka skulle ständigt blifva utsatt
för det farligaste som kan hända i krig nämligen öfverraskningar.
Om den betydelse man i preussiska arméen fäster vid denna gren
af tjensten skola vi framdeles yttra några ord.

Beträffande målskjutningar vilja vi endast fästa uppmärksamhet
derpå, att det långt ifrån är nog, att soldaten kan i en beqväm ställning
göra några vackra skott på en målskjutningstafla, ty han måste äfven
instrueras, huru han, nedtyngd af rensel och tornister, skall sköta
sig med sitt gevär i alla de olika lägen, han i kriget måste intaga,
när han skall afgifva eld, och konsten att häri instruera ür i
verkligheten vida svårare, än att de dertill nödiga insigter kunna af
officerare i allmänhet inhemtas under 2 månader vid skjutskolan å
Drottningholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free