Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
SKÖNLITERATUR.
ticism visa sig granntyckta och förnäma äfven i afseende på denna
vackra konstskapelse; men vi kunna, om sådana finnas, endast
beklaga dem. Vi veta, att äfven bland det skönas så kallade vänner
en del genom en planlös mångläsning blifvit i förtid blaserade och
tycka sig vara mästare i bedömandet, då de i tid och otid skatta
åt den tomma ironi, som ofta endast är känneteckuet på ett för
naturens och lifvets enkla skönhet tämligen förtorkadt sinne. För
dessa är ej "Evas systrar" skrifven. Men dess plats är för visso
vunnen på den svenska scenen, och stycket skall der äfven
bibehålla densamma. Vi böra visserligen hoppas, att en gång, då en
inhemsk dramatik uppblomstrat, på vår skådebana lifvets och
historiens stora konflikter skola af svenska författare med gripande
sanning aftecknas; en framtid må dar skåda de stora karaktererna i
striden uppenbara sin herrlighet och bevitna, huru, enligt Jeau
Pauls uttryck, "der Ström des Lebens wird Schneeweiss, wenn ihn
Klippen zersplittern"; men det är för oss en visshet, att äfven då
vännerna af konstens mildare skönheter skola med glädje återhelsa
den anspråkslösa, men helsofulla bild af enkel lifssanning och vänlig
glädje, hvilken i "Evas systrar" ler hvar och en till möte, som ännu
eger hjerta att fatta dess behag.
I "Fången på Kallö" har skalden framstält en bekant situation
i Gustaf Vasas lif, ehuru här, mc,l en säkerligen berättigad licentia,
försedd med en icke historisk utsmyckliiug. Författaren synes oss
här med enkla medel hafva åstadkommit ett arbete af dramatiskt
lif. Det är klart, att de, hvilka vant sig vid det iuvecklade
intrigskådespelet, skola finna handlingen föga dramatisk; men det synes,
som skulle "Fången på Kallö u just visa, huru man äfven med
mindre attiralj kan genom en rätt behandling vinna ett
tillfredsställande resultat. Att Gustafs karakter skulle framstå mindre
fördelaktigt, att hjelten här skulle såsom löftesbrytare visa sig ömklig,
hafva vi svårt att fatta. Författaren låter ju tvärtom honom
alltjämt afböja de upprepade försöken att genom aftal binda honom(
då man besinnar detta, förlorar äfven sjelfva rymningsscenen med
den förställning, som till en del der utvecklas, den prägel af
svekfullhet, som man velat påtrycka densamma. Sanning är deremot,
att stycket möjligen lika väl kunnat heta "Thyra" som "Fången
på Kallö". Vi vilja icke just säga, att Thyra tillvinner sig
intresset framför fången; men hon täflar åtminstone med honom i att
upptaga läsarens uppmärksamhet. Denna qvinnobild är äfven
tecknad med en styrka, hvilken man annars endast finner hos de författare,
som ega mångårig förtrogenhet med den sceniska konsten, och
densamma skulle derföre förtjena en omsorgsfullare analys än utrymmet
här medgifver. Med psykologisk frihet framställes, huru den unga
flickan, på samma gång det vore hennes käraste önskan att förena
sig med och qvarhålla Gustaf, dock omärkligt drifves att just allra
kraftigast ägga honom till det stora befrielseverket, hvars
fullföljande dock nödvändigt skulle aflägsua hjelten från hennes närhet.
De fina skiftningarna i detta själstillstånd, hvilka hos den jungfruliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
