Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
8VEN8K HÄFDATECKNING.
är eget nog, att det just var striden om Slesvigs och Holsteins
ställning, som de bägge första gångerna kastade unionen öfver
ända. Eriks eländigt anlagda och förda mångåriga krig i söder
hafva utomordentligt medverkat till den resning, som bröt ut 1434.
Kristiern I:s för Danmark så ödesdigra begär efter besittningen af
Holstein blef den medelbara orsaken till 1463 års resning i Sverige.
Och det allra sorgligaste var, att dessa furstar, i stället för att i
fråga om Danmarks södra gräns bevaka den danska nationalitetens
och statens intresse gent emot den tyska invasionen, förspillde
Nordens krafter och omöjliggjorde dess eniga lif genom
befordrandet af det tyska inflytandet, som gnagt på Danmarks märg och
slagit de sår, af hvilka det ännu lider. Äfven vi hafva haft mer
än en känning af denna fara, och om vi ej förhäfva oss öfver att vi
i jämförelse med brödrafolket i söder gått fria från faran, kunna vi
dock tacka Gud, att vi undgått dea. Ur denna synpunkt är det
vi underskrifva författarens ord (s. CCXXXIVj om Karl Knutsson:
"han har dock brutit en union, hvilken med den tidens föga
utvecklade politiska begrepp, under ogynnsamma förhållande i öfrigt
och med Oldenburgare på thronen, ej kunnat annat än blifva
olycklig för Sverige".
I allra största korthet hafva vi sökt teckna några af
hufvuddragen i tidens historia, sådau den framträder genom det
föreliggande arbetets grundliga behandling. Att inom den trånga ramen
af en kort anmälan blott nämna alla de mångfaldiga beriktiganden
och betydande nyheter, som författaren framlagt, är naturligtvis
omöjligt, än mer att redogöra för dem. Vi kunna blott framhålla
ett och annat, förutom hvad vi redan i det föregående vidrört. En
af de märkligaste nyheterna bland bilagorna är domen af 1453
öfver dem, som året förut förrådde Karl Knutsson, emedan deu
visar, huru djupt sammansvärjningen sträckte sina trådar. Den
har ock särskildt bidragit att gifva kraft åt Rim-Krönikans
uppgifter, hvars auktoritet genom Styffes jemförelse med urkunderna
blifvit en helt annan än förr, ty det visar sig, att dess författare
stått konung Karl och händelserna ganska nära och öst sina
uppgifter ur vigtiga källor. I fragmentet af Stockholms
Svartbrödraklosters krönika har författaren framdragit en alldeles ny källa af
yttersta vigt för kännedomen om händelserna 1457—1463. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
