Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK HÄFDATECKNING.
23
del af vår medeltids historia. Hans arbetes plan har sökt sig för
hvaije gång allt bredare grundvalar, och dess tredje del är
derför icke längre ett bidrag till Sveriges historia, den är denna
historia sjelf, så som man egt rätt att vänta’ den af en man
hvilken raer än någon nu lefvande forskat i de nordiska arkiven
och studerat detta tidehvarfs lif i dess samtidiga källor.
I vår historiska litteratur är en betydande lucka härmed fylld.
Ty hur mången än af nordens häfdatecknare, från Olaus Petri,
Geijers störste föregångare, ända ned till Reuterdahl, dermed må
hafva sysselsatt sig, är ej svårt att finna, att deras behandling
varit icke blott ensidig, utan framförallt ofullständig och ej sällan
opålitlig. Detta gäller icke- minst om den allra siste, nemligen
Reuterdahl, i hans stora arbete om den svenska kyrkan. Att han
i allmänhet ej underkastat sitt rika material ens den vanligaste
formella öfverarbetning, är allom bekaDt och kan ur flera grunder
förklaras. Som motvigt häremot har man satt det antagandet, att
en mer än vanligt noggrann och omfattande forskning skulle
förläna hans arbete, som historisk auktoritet, ett mer iin vanligt högt
värde. Vi hafva tyvärr, efter en samvetsgrann och detaljerad
undersökning af hans historia öfver denna tid, icke kunnat finna
tillräcklig grund för detta antagande. Åtminstone i de delar af hans
verk, som omfatta unionsperioden, och som under de senare åren
af förf:s lifstid utgåfvos, upptäcker forskaren ofta, att
dokumen-terna iuför en noggrannare kritik gifva andra resultat, än de af
Reuterdahl framhållna, och att omdömena icke varit ledda af den
opartiskhet, som man, särskildt i fråga om så aflägsna tider, ^äger
full rätt att af häfdatecknaren begära. *) Det fans derför för Hr Styffe
en högst betydande skörd af nya eller riktigare detaljer att hemta
på det fält, som skenbarligen var så väl genomforskad t, och icke
oväsentliga ändringar att vidtaga i de domar, som af den närmaste
föregångaren voro fälda, hvilket allt dock Hr Styffe verkställt så
anspråkslöst och utan buller, som det är hans vana att förfara i
sin vetenskapliga framställning.
*) Här är ej stället att anföra detaljerade bevis för vårt omdöme,
som säkerligen delas af en hvar, hvilken efter källorna studerat denna
tids historia, ehuru, om sä behöfves, vi kunna anföra mer än nog.
Exempelvis hänvisa vi blott till en jemförelse af Rcuterdals hårda
omdöme om Karl Knutsson pa grund af historien om guldkronorna
(Sr. Kyrk. Hist. III 1 s. 255, der ingen enda af de anförda källorna
innehåller något bevis för det fällda omdömet) med Styftes enkla
framdragande af den handling, som visar, att Karl betalade dem till fulla
värdet LXXXI, not. 6). #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
