Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5G6 OLIKA UPPFATTNINGAR AF SVERIGES FRIHETSTID.
Tillägg till Svensk Tidskrift 1871.
Olika uppfattningar af Sveriges frihetstid.
Den ena bland dem tadlar dåvarande statsskick såsom
tillkommet genom klandervärda beräkningar och förderfligt genom
sina fel och sina följder. Den skyller ock nästan alla under
samma tid inträffade tvister och olyckor på statsskicket,
rådet eller ständerna. Konnngamagtens innehafvare deremot
beskrifvas såsom mer eller mindre oskyldiga föremål för
orättvisa angrepp och magtinkräktningar, gjorda än af rådet än af
ständerna. Sådan ungefär är den gamla vanliga teckningen
af frihetstiden. Den har blifvit förestafvad under det
tidehvarf, då holstein-gottorpska ätten innehade tronen, och
utbildades sedermera af den ultrarojalism och af den ovilja mot
fria statsförfattningar, som efter deu stora franska revolutio-
-nens misslyckande sökte göra sig gällande mångenstädes, och
äfven inom Sverige, serdeles under åren 1810—1837, och
hvilken då och än i våra dagar vill genom att nedsvärta de
fria statsskicken afskrämma folken från alla nya försök i den
vägen.
Den andra uppfattningen medgifver, att frihetstidens
statsskick hade flere fel och dess historia Here skuggor; men
påstår dock, att ingendera voro så många, stora eller mörka,
som man vanligen föregifvit; — och ytterligare, att
dåtidens tvister och olyckor ofta förorsakades, icke af
statsskicket, rådet eller ständerna, utan Just af konungahuset och
genom dess lagstridiga planer och åtgerder. Denna åsigt, som
hittills varit blott delvis och i mindre omfattning uttalad,
har i Fryxells Berättelser ur svenska historien, del. 30 — 39
blifvit framlaggd med mer utförlighet och i bjertare färger än
hos någon annan författare.
Mot denna Fryxells uppfattning har i Svensk Tidskrift
för Literatur, Politik och Ekonomi 1870 sid. 309 —358,
professor Niklas Tengberg uppträdt med en recensjon, som i
skarpa ordalag ogillar det sätt, hvarpå Fryxell sökt att,
såsom hr Tengberg kallar det, "låta frihetstidens statsskick
framstå i större glans än hos någon föregångare" (ss. 310,356),
och hr Tengberg söker i allmänhet ådagalägga, att detta
Fryxells arbete lider af en mängd lösa, skefv.a stundom
alldeles origtiga omdömen och uppgifter. Den härigenom öpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
